Témoignages - Journal fondé le 5 mai 1944
par le Dr Raymond Vergès

Cliquez et soutenez la candidature des Chagossiens au Prix Nobel de la Paix

Lakey lo sit > Chroniques > Oté

Si ni vé pa nout l’agrikiltir i mor la gèl rouvèr !

lindi 13 octob 2014, sanm Justin

Na dé-troi zour, moin la antann in plantèr dann télé. Lo ga té apré dir, bann sèrvis agrikol i ménas siprime in prime, i apèl prime la roplantasyon si lo rannman an kann té i trap pa soisant-dis tone par éktar. Pou kosa ? Pars solon bann sèrvis ofisyèl si in plantaj kann i donn pa lo tonaz moin la di aot an-o la, sa i vé dir lo shan lé mal téni, mal antrotoni é sé pou sa ké lo rannman lé pa bon. Lo plantèr, pou son par, i di lo rannman i bès é li koné pa pou kosa : in késtyonn pli, in késtyonn klima, sansa larzan i mank pou mète l’angré « konm k’i fo » é plizanplis shak ané.

Moin pèrsonèl, mi pans i fo pa rézonn konmsasan rode lo fin mo. Pésfèr la plui i mank é dann in ka konmsa, avèk lo métod plantaj, na poin arien pou fèr. pétète, l’angré la poin asé é si an plis i fo goumant ané apré ané, si i fo silfate plizanplis, na poin gran shoz pou fèr...sof shanj métod ? Pou shanj métod, sa la pa in kékshoz sinp... Dabor i fo shanj sak na dann out tèt. I fo bien konprann i fo pa vir po jak la tèr vant-an-o, vant-an l’èr tèl fason k’i mète lo bon tèr par dsou, é lo tuf par dsi. Pou gardien la tèr fré i fo mète in bon koush la paye pars solèy i poik pa la tèr, épi vèr d’tèr i gingn manjé — si zot lé bien nouri, zot i fé bon tèr pou ou. arzout èk sa i fo trète out tèr konm in kor vivan é pa konm in kor mor. L’èr-la, apré dé troi z’ané la tèr sar fèrtil é lo rannman méyèr mèm san dépans tro l’angré, mèm san dézèrbé, mèm san batay kont bann shanpignon. L’èr-la lo soisant dis tonn plantèr va nyabou trapé.

Mé pou li trapé, pou li fé la révolisyon dann son tète li doizète édé, gidé, konséyé ziskatan li va vol èk son prop zèl. Anplis ké sa, sa sé in n’afèr i gaspiy moin larzan ké, konm lébzanp, l’ède pou la kontinuité. Arzout èk sa i fo donn bann plantèr épi zot zanfan la formasyon k’i fo... Mi pans lo tan la fine arivé pou shanj lo métod travay é sa sé in n’afèr k’i pé fèr. Par koman ? Par la permakiltir, parl’agrikiltir konsèrvasyon, par l’agrikiltir rézoné. Sé konmsa k’i fo fé si ni vé pa nout l’agrikiltir i mor la gèl ouvèr.

NB In kozman pou la rout : « Donn in pyé, pran in karo ! ». Sa i vé dir na dmoun i égzazèr : kan i donn azot l’otorizasyon fé in n’afèr, zot i fé touzour plis. Sa i vé dir si i donn in marmay l’otorizasyon rant minui, li rant dé zèr, épi katrèr é si i mète pa in frin li sort kan li vé, li rant tar konm li vé é li obli prépar son l’avnir, épi rann kont son famiy. Parèy galman pou l’administrasyon é si ou i fé pa konprann ali i fo éstopé, ébin li pous boushon plizanpli loin... Mi arète la, é mi invite azot fé travay zot koko, fé bouy in pé zot matyèr griz, i pé ansèrv kékshoz !

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?

signaler contenu


Facebook Twitter Linkedin Google plus