6 zwin 2009
Mi antan toultan demoun i di konmsa : zot i koz kréol, mé lir in tèks ékri an kréol rényoné lé dir... Si tèlman ké zot i lir pa. Aprésa, zot i trouv in pé tout sort rézon, an parmi nana in pé i di kréol rényoné lé pa ékri natirèlman, konm i ékri an fransé. Alors la, mi kass mon tète mé mi konpran pa !
In lang, sa i pé pa ékri natirèlman, vi k’sé demoun la ékri la lang : la rode toute bann tik-tak i fo, konmsa i gingn mark ali par ékri. Apré sa, pou lir sé in n’ot zafèr : si té i sifi konète koz in lang pou lir ali, noré près poin pèrsone déssi la tèr pou ète konm i di analfabète sansa ilétré.
Tout Shinoi nora gingn lir an shinoi pars zot i koz shinoi. Tout Malgash nora gingn lir an malgash pars zot i koz malgash. Tout Fransé noré gingn lir an fransé natirèlman pars zot i koz fransé. Tout Rényoné nora gingn lir kréol rényoné pars zot i nyabou koz kréol rényoné.
La vérité, sé k’i fo aprann lir in lang pou gingn lir in modékri dann lang-la. Si in moun i vé lir in modékri an fransé, i fo li aprann lir dan la lang fransé. Parèy pou tout lang, parèy pou tout kréol, parèy pou nout kréol rényoné.
Koman i aprann sa ? Son tousèl, sansa avèk in moun, avèk in amontrèr sansa avèk in famiy, in dalon i zoué lo rol amontrèr, épi lékol byinsir.
Na in madam la vni dann program "kolok déssi lortograf", in madam profèssèr la-ba dan la Frans épi èl la di sa : konmsa, san fé dézord, zis pou k’i rant byin dann nout koko d’tète, zis in vérité zényal. Madam-la i apèl Marie-Christine Hazaèl-Massieux, proféssèr linivèrsité an Frans.
Justin
© Copyright 5 mai 1944-2012 Témoignages | Tous droits réservés.
Reproduction, even partial, of the contents of pages on this site without prior consent is strictly prohibited (short citations are permitted by French law for comments and criticism, as they are strictly concurrent, and are specified the original author and the Internet link to the source page).