<?xml
version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" 
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
>

<channel xml:lang="fr">
	<title>T&#233;moignages</title>
	<link>https://www.temoignages.re/</link>
	<description>Journal fond&#233; le 5 mai 1944 par le Dr Raymond Verg&#232;s</description>
	<language>fr</language>
	<generator>SPIP - www.spip.net</generator>
	<atom:link href="https://www.temoignages.re/spip.php?id_rubrique=262&amp;page=backend" rel="self" type="application/rss+xml" />

	<image>
		<title>T&#233;moignages</title>
		<url>https://www.temoignages.re/local/cache-vignettes/L144xH28/siteon0-61897.png?1780745084</url>
		<link>https://www.temoignages.re/</link>
		<height>28</height>
		<width>144</width>
	</image>



<item xml:lang="cpf">
		<title>Tikok i sa bal</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/tikok-i-sa-bal</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/tikok-i-sa-bal</guid>
		<dc:date>2025-10-28T20:04:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -100-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Tikok i vien n' gingn katorz an, &#233; li komans avaz ti fi, al&#233; bal&#8230; tousa-la. Soman, promi&#233; kou li la parti bal, li t&#233; pa loin gingn in zo ! Oila kou&#233; la f&#233; : &lt;br class='autobr' /&gt;
Tikarl i ariv, i di Tikok : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Anon bal !&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; Moin na poin linz, Koulou !&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; I f&#233; arien, vien aou, m'a pr&#232;t aou in kilot sanm in somiz ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok i sava la kaz Tikarl, i d&#233;sanz, i m&#232;t lo kilot-grann-mans son kamarad, sanm in somiz blan. In gayar kilot gabardine bl&#233;, i moul bien Tikok : li l&#233; fringan an-ndan-la, foutor, i fo oir !&#8230; &lt;br class='autobr' /&gt;
Ala l&#233; d&#233; i sava !&#8230; Ariv dann salon bal, la mizik i donn kalou : s&#233; in lork&#232;s promi&#233; kri i zou&#233; ! Tikok, promi&#233; d&#233;bi, i v&#232;y lork&#232;s. M&#233; son pti zi&#233; i mank pa vir kot&#233; zerk, rok, slo&#8230; Korpion bann fi i roul, baya ! L&#233; riskab donn mov&#233; lid&#233; Tikok ; soman, marmay-la l&#233; pa visi&#233; ! Sak li rod, s&#233; zis in nti moun i f&#233; in kont sanm li ; in moun ek ki li p&#233; rakont tousa ki f&#233; mal son k&#232;r : son miz&#232;r, son soufrans, son tous&#232;l !&#8230;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E oila k', zistoman, li apersoi dann in koin, asiz bien trankil kot&#233; son monmon, in nti fi i konm-sa. Li l&#233; anmerd&#233; : koman f&#233; po apros kot&#233; mamzel-la ? Tikarl, laba, i donn lo grin minm po dans&#233; ! Pa kestion n' d&#233;ranz lo boug po s&#233;kour ali !&#8230; Moman-don&#233; lork&#232;s i f&#233; p&#232;t in s&#233;ga andiabl&#233; ! Tikok i an-p&#233; pi, li sava, li invit lo pti fi ! Par kou-d'sans, lo pti fi i di &#171; oui &#187;, tandik son monmon la poin lo tan di &#171; non &#187; ! Anfin, tou l&#233; d&#233; i &#171; tienbo l' rin s&#233;r&#233; &#187; ! Tikok i ramas pa tro mant&#232;r sanm li ; Maryane i f&#233; parey sanm Tikok ! Tou l&#233; d&#233; i akord bien. &lt;br class='autobr' /&gt;
Soman, kan l'apo bien dans&#233; konmsa, zot i oi in pongn&#233; marmay i ogard azot, i ri, Tikok l&#233; z&#233;n&#233;, li rod po kou&#233; ! Marmay i ri minm. An-minm-tan i amont lo doi direksion son&#8230; kilot ! Tikok i f&#233; sanblan pa f&#233; in kont, li kontini&#233; roul&#233; ! Soman, i amiz pa, li apersoi in nti van fr&#233; i rant par an-nsou ! Li ogard : li oi son kilot l&#233;&#8230; d&#233;sir&#233;, la fann par anba ! &#171; Ayayayay ! Tikok i di dann son k&#232;r. La pa la sias sa ? &#187; Li &#233;sey d&#233;gaz ali, rod somin po kouri ! M&#233; Maryane i tienbo ali ! Li d&#233;bat ankor in kou ; Maryane i tienbo minm ! An minm tan, el i di : &#171; Kas pa la t&#232;t, Tikok ! Kontini&#233; dans&#233; ! Malgr&#233; sa, mi inm aou ! &#187;. &lt;br class='autobr' /&gt;
Soir-la, Tikok la &#171; v&#232;y poto &#187; tout la nuit, son dery&#232;r kost&#233; kont lo mir lo salon. Soman, parol Maryane t&#233; la po &#233;tinn lo f&#233; dann son k&#232;r&#8230;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Ma&#239; nouvo ek kari ponm-t&#232;r</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/mai-nouvo-ek-kari-ponm-ter</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/mai-nouvo-ek-kari-ponm-ter</guid>
		<dc:date>2025-10-24T20:05:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -99-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Vakans Pak t&#233; tro kourt, i f&#233;k Tikok la pa i lo tan moizi la kaz kouzin Zervil, laba la T&#232;r-Sint. Soman, li la pa perd son tan, ann &#233;f&#232;-d' lamizman : d&#233;-troi tourn&#233; an kanot, ramas &#171; tib&#232;f &#187; ansanm koki si l'bor la mer, bingn&#233; la plaz Sin-Pir, zou&#233; &#171; dam &#187; osinon darion ansanm Mariz. (Po sad-la, li t&#233; inm pa tro, m&#233;zanfin t&#233; fal&#233; pa l&#232;s son pti s&#232;r tous&#232;l la kaz, vik kouzine Matid t&#233; sa travay konm bonn la m&#233;zon in gro vaza !)&#8230; Tikok la gingn lokazion d' oir osi la miz&#232;r bann p&#233;s&#232;r ek bann som&#232;r la T&#232;r-Sint ! Lo Samdi-Sin, par ekzamp, Tikok i obli arpa sa zam&#233; ! So zour-la, lo momon d' kouzin Zervil (parlf&#232;t i artonm lo gro matant Tikok) i invit son garson ek son bel-fi vyin manz, lo soir, son kaz par kot&#233; Tananbo. i di azot aminn l&#233; troi marmay ansanm, bien sir ! Tikok lav&#233; zam&#233; parti Tananbo. Osi, kan li la vi lo pov bann ti kaz kartron fane-fan&#233; dann trou d' ros volkan si l'bor ? la mer, son k&#232;r la s&#233;r&#233;, li la mazine an li minm : &lt;br class='autobr' /&gt; &#171; Z&#233;zi, Marie, Zoz&#232;f ! Dan l&#233; o, nou l&#233; mal&#233;r&#233;. Soman, isi la, la bat la sians, isi la ! &#187;&#8230; Anfin, kan la fine koup dann santi&#233; la bou, sot ros pardsi ros, travers zeskine ansanm galab&#232;r, tout la bann i ariv la kaz gro matant. Anfin, dizon in boukan ! La, tout la bann i anbras, i dmann l&#233; nouvel linn lot : Matant Zaza, po sa par, i soplingn son romatis ; kouzine Matid i di son patron i v&#233; pa pey ael minm ; kouzin Zervil, son kot&#233;, i r&#233;p&#232;t soman s&#233;pa lo rol l&#233; s&#232;r, s&#233;pa bann zakapar&#232;r i anb&#232;t tro&#8230; anfin, Tikok i konpran pa tro gransoz dan so konversasion d' gramoun !... Apr&#233;la, toutfason, Matant Zaza i di : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Bon, marmay, rant azot touzour !... Aou, Zervil, ou i kon&#233; ousa i l&#233; lo misk&#233; d' ronm, pran lap&#233;ritif zot d&#233; Matid, &#233; serv l&#233; zanfan in p&#233; d' limonad : l&#233; v&#232;r l&#233; a kot&#233; dann bif&#233;&#8230; Moin, m'a al&#233; okip touzour mon manz&#233; dan la kizine &#187;, lo vant Tikok i komans i kri ! Mazine azot konm li la fin osi : la vey, lo Vandrodi-Sin, manz&#233; t&#233; s&#233;k ! Apark in pti morso d' poison, m&#233; l&#233;t&#233; san gr&#232;s !... S&#233; po sa, alors, Tikok i vir la t&#232;t, i vey matant Zaza rant dan la kizine. D&#233;k el i d&#233;kouv lo promi&#233; marmit si lo f&#233;, li ogard, li f&#233; : &#171; Onm ! L&#233; dos ! Na dori, asoir ! &#187;. D&#233;k Matant Zaza i d&#233;kouv lot marmit, li rof&#233; pli zoli ankor : &#171; Onm ! L&#233; gayar ! Na la viann koson ! &#187;. I f&#233;k, Tikok, d&#233;k li la fine boir son limonad, li pr&#233;par son bous po bien manz&#233;, asoir ! E son bous i f&#233; d&#233;za dlo, mi asir azot !... Elas popilas ! Kan i ariv po pas a tab (dizon : kan i ariv l&#232;r po manz&#233; sakinn si son tabour&#233;), Matant Zaza i komans serv marmay. E kosa Tikok i oi dan son zasi&#232;t ?... In takon d' ma&#239; nouvo ek d&#233;troi morso kari ponm-t&#232;r ! Tikok i kroi li r&#232;v ! Osi, li ogard l&#233; zot zasi&#232;t, m&#233; sad tout la bann l&#233; parey ! Alors, li konpran ke s&#233; tantola li la r&#233;v&#233; : li la r&#233;v&#233; do ri ek la viann !... &#171; I fo in zour mi sobat po k mon bann fr&#232;r la R&#233;nion i viv pi miz&#232;r konm dann bidonvil Tananbo ! &#187;&#8230; Oui, Tikok, mounoir ! Travay bien, &#233; grandi vit : out p&#233;&#239; la b&#233;zoin d' ou !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Papang rapas</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/papang-rapas</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/papang-rapas</guid>
		<dc:date>2025-10-22T20:06:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -98-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Dan la klas, po l&#233;son-d'soz, m&#233;t-d'&#233;kol i esplik : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; L'Aigle est un RAPACE, lo Vautour est un RAPACE, lo Papango est un RAPACE &#187;. M&#233; lo m&#233;t i domann banna, i di : Pourquoi appelle-t-on RAPACE, lo papango ? &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok i l&#232;v son doi, i di : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Mi kon&#233;, M&#233;si&#233;, akoz kan li sa b&#233;z volay domoun, li pas, li arpas, li pas, li arpas, li pas, li ARPAS ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok i f&#233; lo z&#233;s &#233;k son min : li f&#233; papang apo vol&#233; anl&#233;r park poul. Papang-la i d&#233;sann, i mont, i glis a droit, i glis a gos. Lo tan li po f&#233; sa la, tout marmay i tienbo zot vant po ri. Sa i ans&#232;v f&#233; an-sal&#232;r lo m&#233;t plis ankor. Mandon&#233;, lo m&#233;t i kri in kou apr&#233; Tikok, i di : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Tikok, au piquet derri&#232;re lo tableau ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok i konpran pa inn-tiork lo zaf&#233;r, lo m&#233;t i koz kr&#233;ol &#233;st&#232;r : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Si ou i konpran pa pokoi i m&#233;t aou o pik&#233;, na in fou&#233;t d&#233;si biro l&#233;rk li va pas, li va arpas si out d&#233;y&#233;r, somank&#233; oi konprann ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tout kamarad Tikok pli an-dyab po ri &#233;st&#233;r. Ariv son kaz, Tikok i sa d&#233;sou pi&#233; mang, kot&#233; park volay, li kalkil. Mandon&#233;, li l&#233;v son t&#233;t anl&#233;r, li oi in papang i ariv, i pas, i arpas, i pas, i arpas anl&#232;r park-la&#8230;Tikok i v&#233;y ali minm. Son ti t&#233;t i balans, anl&#233;r, anba, par isi, par la, a droit, a gos, par&#233;y in zanfan tann dann bra son monmon i sant : &lt;br class='autobr' /&gt;
F&#233; dodo la min&#233;t-t&#233; zanfan d&#233; Zan&#233;t t&#233; !&lt;br class='autobr' /&gt;
Si la min&#233;t i dodo pa !&lt;br class='autobr' /&gt;
Shat marron oi souk ali !&lt;br class='autobr' /&gt;
Aforstan brann brann&#233;, Tikok i gingn som&#233;y, i dor. &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Koukoukou kou !&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; Kat kad&#233;t ! Kat kad&#233;t ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok i l&#233;v an b&#233;f : li apersoi in d&#233;zord dann park. Li l&#232;v la t&#232;t, li oi papang i vol, i vol, i vol, i vol minm droit dovan li, na in bel kok dan la b&#233;k. Tikok band&#233;, li dobout in kou, li kri : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Papang, mon modi zoizo. Tou&#233; nora af&#233;r amoin tou&#233;. Nesp&#233;s vilin RAPAS, va ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Lo mo RAPAS la sap konmsa minm, pa f&#233; espr&#233;. Pi zour-la, Tikok la konpri RAPAS i v&#233; di aou b&#233;z&#233;r-d'pak&#233;, vol&#233;r (si Tikok t&#233; i ogard in boug konm Dobr&#233;, Ropik&#233;, &#233;pi R&#233;mon Bar, ZanPol ek GroLwi, sinonsa in n'ot boug la Droit li t&#233; konpran pli vitman, mi kroi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Ti loto d' la fraternit&#233;</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/ti-loto-d-la-fraternite</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/ti-loto-d-la-fraternite</guid>
		<dc:date>2025-10-17T20:06:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -97-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;D&#233;k Gramoune Biganb&#233; la fine f&#233; son konpar&#233;zon rant ARTIRANKOR &#233; lo gouvernman kapitalis, li ogard son garson bien an fas, li di :&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Tikok, mon zanfan ! Akout bien sak papa i sa di aou, zordi ! Out papa, a-l&#232;r-k'i-l&#233;, i komans pran la s&#233;lil kominis, isi ! Alors, travay bien l&#233;kol, mon zanfan ! Travay bien la kaz ! Travay bien dann bitasion*1&#8230; partou ! In kominis i doi donn lekzanp si tou-l&#233;-poin !&#8230; Somank&#233;, a s'moman-la, ou'a gingn aminn lo sanzman ansanm tout nout kamarad : lo vi&#233;, lo zinn, lo marmay, lo zonm, lo fanm&#8230; tout la bann ! Pars, anou mal&#233;r&#233;, s&#233; otroman k' la Droit, ke ni v&#233; f&#233; d&#233;roul la vi. Nou, n'i v&#233; &#8212; pa rienk &#201;KRI, m&#233; &#8212; VIV LA LIBERT&#201;, l'&#201;GALIT&#201;, LA FRATERNIT&#201; &#187;.&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok la sort d&#233;or san di arien. Li t&#233; an r&#233;fl&#233;ksion : li t&#233; mazine son kouzin Artir. &#201;pi, toudinkou, s&#233;pa kosa i espas dan son pti koko, li l&#232;v la min konm po f&#233; in prom&#232;s, &#233; li di :&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Konm soley Bondi&#233; i &#233;kl&#232;r amoin ! Zam&#233; mi apel arpi kouzin Artir : ARTIRANKOR ! &#201; m'a sobat po d&#233;fann l&#233;zot moukat ali konmsa ! M'a sobat sirtou po k' tout mal&#233;r&#233; i (ar) trouv zot vr&#233; non : in non d' zistis ! In non d'moun ! In non ek in nti d' zanfan Bondi&#233; ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Mariz osi, son kot&#233;, i f&#233; parey : li ienpi abou koz&#233; telman son pti k&#232;r l&#233; s&#233;r&#233;, si telman son pti moral i travay !&#8230; Moman-don&#233;, soman, lo pov pti fi i an p&#233; pi ; alors, li kri Tikok :&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Tikok, mon dada ! Aminn amoin promn&#233; dan out ti loto, in kou, don ! &#187; (Tikok ansanm Zan-Lik lav&#233; fagot in lesp&#232;s ti sar&#232;t kat-rou po saroy do-lo d&#233;si, &#233; osi po zou&#233;. Zot t&#233; ap&#232;l sa : &#171; ti loto ! &#187;). &#201; oila, alors, Tikok &#8212; Mariz d&#233;ry&#232;r ! &#8212; lans&#233; an bolid si lo pti loto ! Zot i roul, zot i fons an &#171; fr&#232;r &#233; s&#232;r &#187;, lib konm lo van, si lo somin galiz&#233; &#171; d' la Libert&#233;, l'&#201;galit&#233;, la Fraternit&#233; &#187; !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Lo vant ek lo zi&#233;</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/lo-vant-ek-lo-zie</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/lo-vant-ek-lo-zie</guid>
		<dc:date>2025-10-14T20:05:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -96-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Alors, l&#232;rk Tikok l&#233; fine di koman kouzin ARTIR par son gourmandiz, i f&#233; mazine ali &#171; lo gouvernman DEGOL-DEBRE &#187;, son papa Biganb&#233; i r&#233;ponn ali konmsa :&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; L&#233; vr&#233;, Tikok !&#8230; Soman, na in gran dif&#233;rans rant kouzin ARTIR ek lo gouvernman kapitalis : Kouzin ARTIR st'in pti kr&#232;v-la-fin konm nou minm. Alors, tel li oi in zasi&#232;t manz&#233; osinon-sa in marmit ma&#239;, patat, maniok&#8230; tousa-la, alors li v&#233; anval tout ! Si li anval pa tout po vr&#233;man, konm tanto po la vann kanbar ! Kouzin ARTIR l&#233; konm in papang osinon-sa in martin : li manz in voyaz ; son vant i ranflou in nestan, apr&#233;la i d&#233;gonf, firmzir konm in rou loto ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
A s'moman-la, Mariz, ke l&#233; la osi po &#233;kout&#233;, i rod ri ; m&#233; son moyin gran fr&#232;r Tikok i g&#232;t ali gro zi&#233;, i f&#233; ar&#232;t ali an plas !&#8230; Alors, gramoun Biganb&#233; i kontini&#233;, i di :&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Lestoma kouzin ARTIR l&#233; gran m&#233;, an n'atandan son kor an n'anti&#233; i r&#232;t m&#232;g ! Anon komans par son zi&#233; : alors, dizon k' son vant l&#233; pli gran k' son zi&#233; ! E po kosa son zi&#233; l&#233; pti ? S&#233; akoz li la zam&#233; vi arien ! Li oi arienk la miz&#232;r !&#8230; Ast&#232;r, son kor, &#233; dan son kor, son vant. Po kosa son kor l&#233; m&#232;g &#233; son vant l&#233; gran ? S&#233; parsk&#233; li viv dan la malpropt&#233; ! Et l&#233; p'ali lot&#232;r ! Lot&#232;r, s&#233; so salt&#233; d' gouvernman la Droit k'i aranz anou ansanm son&#8230; salt&#233; ! Kan kouzin Artir la fin, li l&#233; obliz&#233; d' manz son gro gazon d' ma&#239; kas-an-d&#233; ansanm piman kraz&#233; ! Kan li la soif, li boir do-lo sal ousan-sa bouyon br&#232;d, &#233; sa, dann f&#233;-so konm dann f&#233;-fr&#233; ! Eksa, na lo rofroidisman, lo romatis, lo v&#232;r&#8230; &#233; touskisansui ! Tousala i f&#233; k lo vant ansanm lo kor tout-anti&#233; d' kouzin Artir i artonm tout d&#233;form&#233;, tout malinn, tout an d&#233;grinn ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Larm d&#233;-zi&#233; i rod koul dann zi&#233; Mariz ! Par rapor, dopi Tikok la f&#233; bous la bous son pti s&#232;r &#233; la donn ali son res-trankil, Mariz i akout son papa, t&#232;t anl&#232;r, bra crois&#233;, &#233; lo kozman i tous son pti k&#232;r &#171; tronplamor &#187; !&#8230;&lt;br class='autobr' /&gt;
M&#233;, Gramoun Biganb&#233; i ans&#232;v1 son konversasion :&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Lo gouvernman bann gro, li, o kontr&#232;r, li l&#233; pa dan lo b&#233;zoin : li l&#233; dan labondans ! M&#233;soman, li v&#233; toultan an-n'avoir plis ! St'in labitid ek li : labitid vol lo pti plant&#232;r, esplot lo travay&#232;r, f&#233; lesklavaz ansanm domoun ! Po zot, lo r&#232;gleman s&#233; sa : &#171; Anon bour tout po nou tous&#232;l ! L&#233;zot, d&#233;brouy zot kari, kr&#232;v !&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Dizon k lo gouvernman kapitalis, li, s&#233; son zi&#233; l&#233; pli gran k' son vant ! &#187;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Artirankor dan la marmit kanbar</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/artirankor-dan-la-marmit-kanbar</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/artirankor-dan-la-marmit-kanbar</guid>
		<dc:date>2025-10-10T20:05:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -95-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Gramoun Biganb&#233; nav&#233; inn ti kouzin t&#233; port Artir PAYET, m&#233;soman domoun t&#233; kri ali &#171; ARTIRANKOR &#187;, par rapor li t&#233; manz in gro pak&#233; &#233; ke li t&#233; di toultan son Madanm kan t&#233; ariv l&#232;r po d&#233;z&#233;n&#233; : &#171; Artir ankor in gazon mon fanm : zasi&#232;t l&#233; pa as&#233; bit&#233; ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Konm, po as&#233;v&#233;, li t&#233; r&#232;t m&#232;g konm in zaran, na d&#233;sertin t&#233; tir foutan &#233; t&#233; moukat ali in voyaz ; zot t&#233; di konmsa : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Ot&#233;, Artirankor ! Ousa ou i m&#232;t manz&#233;, don ? Ad&#233;mi&#233; aminn aou magazin zarab po ast&#233; linz po ou, olerk al&#233; la boutik sinoi po ast&#233; dori ansanm kari ! &#187; &lt;br class='autobr' /&gt;
Na dot t&#233; koz dan son do, t&#233; di konmsa : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Boug-la na v&#232;r solit&#232;r, sa sa ! Dizon : in trou san fon ! &#187;&#8230;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Na in tour, konmsa, Artirankor i d&#233;bark la kaz Tikok, &#233; zot d&#233; son papa i komans diskit&#233; si kestion d' randman d' kann &#233;pi si lo pri l&#233;tablisman i p&#232;y&#8230; Pandanstanla, Madanm Biganb&#233; lapo f&#233; kui in gran marmit kanbar : lerk t&#233; fine fouy&#233;, lo kanbar t&#233; p&#232;z aprosan d&#233; kilo &#233; nav&#233; po kontant omoin kat a sink gro manz&#232;r moyin !... Kanbar l&#233; fine koui, Madanm Biganb&#233; i koup in fey-fig, i m&#232;t dan in vann, i vers tout lo morso kanbar pardsi, i d&#233;poz la vann si la tab po kit lo kanbar rofroidi. Soman, konm san f&#233; eksopr&#233; el i d&#233;poz la vann dovan Artirankor, s&#233;pa kosa i ariv sad-l&#224; : oila pak li avans son s&#232;z bien kot&#233; la tab, li instal ali ; &#233; la, li souk la vann kanbar dan son d&#233; min, li souf d&#233;si po as&#232;v f&#233; fr&#233;di, &#233;pi li di : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Zot la m&#232;t tro po moin ! Zam&#233; mi fini arpa tousa ! Soman, kaminm lap&#233;ti la pa tro for, m'a f&#233; pl&#233;zir azot, m'a &#233;s&#232;y f&#233; mon posib ! &#187; &lt;br class='autobr' /&gt;
Lo papa ek lomonmon Tikok i arvien pa ! Zot i agard azot linn lot an misouk, &#233; zot i trouv pi arien po di ! Sirtouk, si la fin, na pi inn ti gine kanbar dan la vann ! Artirankor la manz tout san kri&#8230; tir !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PS : Somank&#233; na in p&#233; va mazin&#233; : &#171; Artirankor-la l&#233; gourman, sovaz, san-n&#233;, malapri, mal&#233;lv&#233;&#8230; tousala ! &#187; Soman, tansion ! Zistoir t&#233; pokor fini ! Prosin kou, na di azot si t&#233; vr&#233; osinonsa l&#233; pa vr&#233; !&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Livr&#233;-d'fami</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/livre-d-fami</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/livre-d-fami</guid>
		<dc:date>2025-10-07T20:06:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -94-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Madanm Biganb&#233; t&#233; i ag&#232;t dann kel d&#233;gr&#233; son livr&#233; t&#233; fine ariv&#233;, li t&#233; i pran piti&#233;. Na-d'd&#233;gr&#233; li t&#233; i sanz son palto, t&#233; i frot son do sanm la kol la rourout, t&#233; i m&#232;t koplas d&#233;si son bann boubou&#8230; kosa li t&#233; i p&#233; f&#233; ? Bord ali in kot&#233; ? Anvoy ali lospis par&#232;y son vi&#233; kamarad ? Pa moyin ! Livr&#233;-la &#8211; nou fine di azot tro-zour &#8211; i rann ali si-tan servis.&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Epi tout manir ! Madanm Biganb&#233; i di dann son k&#232;r (la li koz ek son livr&#233; li la, in !), tout manir, ou i port rienk lo non zanfan, m&#233;soman zot poi minm, ou i kon&#233; pa sa ou ! Fanfan, T&#233;r&#232;z, Maryot, Arsinn, Odil, F&#233;ri&#233;, Zilienn, Zan-Lik, Tikok, Mariz, Zandark, Zoni&#8230; Ou i rann aou kont ? I f&#233; douz ! Douz zanfan &#8211; d&#233; l&#233; mor &#8211; moin l&#233; obout ansanm dopi laz vint-&#233;-innan1 ; tal&#232;r 17 an, moin l&#233; o-four o-moulin. Anfin ! Mi ropros pa. Bondy&#233; la don&#233; ! &#187;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tikok t&#233; i antan son monmon apo di sa sak foi in zanfan t&#233; i &#233;n&#233;. Saminm lav&#233; as&#233; po kontant Tikok. Li t&#233; i mazine li t&#233; i sort dir&#232;k dan la min Bondy&#233;, t&#233; fine mark son non dann in gran liv anl&#232;r, &#233;pi la komine, par&#232;y po Zan-Lik &#8211;Mariz &#232;k Zoni &#8211; la arkopi&#233; son non dann livr&#233;-d'fami. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Soman na in naf&#232;r t&#233; i trakas Tikok, po-f&#232;r Bondy&#233; pli souvand&#233;foi i donn bon-p&#233; zanfan sak nana ti larzan, &#233;pi in ti-p&#233; zanfan sak nana gro-gro larzan. In zour po fini, Tikok s&#233; domann in kou son monmon. Si-l'kou Madanm Biganb&#233; t&#233; i atann pa, t&#233; s&#233;zi, apr&#233;sa la arpran fav&#232;r la r&#233;ponn, la di : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Al&#233; domann sa Dobr&#233; ! Daoir li kon&#233; bien sa, li. Li di aou, isi Lar&#233;nyon, i fo tienbo in kou, (pars l&#233; obliz&#233; d&#233;vid in p&#233; dann l&#233;migrasion) inn soz laba an Frans li di aou : al&#233; pik dopin marmay, la Frans i mank la min. &lt;br class='autobr' /&gt;
Madanm Biganb&#233; t&#233; i koz an parabol, s&#233;f&#233; Tikok t&#233; in p&#233; may&#233; dann la kol soman li t&#233; i komans konprann koman in-p&#233; domoun i p&#233; f&#233; pas azot po komand&#232;r Bondy&#233; !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Lo d&#233;fil&#233;</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/lo-defile</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/lo-defile</guid>
		<dc:date>2025-10-03T20:10:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -93-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;&#171; Augmentez les salaires ! Augmentez les salaires ! Augmentez les salaires ! &#187; Lo kortez i d&#233;boul dan la ri l&#233;gliz, an vit&#233;s. Bann marmay dovan i donn la rou, i kri pli for. Bann bononm i mars droit, r&#233;d konm kan lo pr&#233;f&#233; i pas an rovi bann solda la kazern. Bann Madanm i profit po f&#233; zot radyo perkal an pasan ek tout zot kon&#233;sans antas&#233; si bor somin. I arsanm in maryaz, soman-la na poin nouvel mary&#233; an voil blan : la koul&#233;r i tir plito si lo rouz. I f&#233; mazine in pros&#233;sion-d&#233;-ramo, somanla, bann drapo i ranplas bann brans ramo, bann &#171; tablo &#233;kri dsi &#187; i ranplas bann k&#233;r palmis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Po Tikok, antouka, s&#233; la f&#233;t ! Zot d&#233; Tipi&#232;r i vien n' batay ansanm d&#233; zot d&#233;y&#233;r, zot la nyabou souk po zot la pankart l&#233; mark&#233; dsi : &#171; ASSEZ DE MISERE &#187;. Sa, Tikok i konpran ankor ! Pars la miz&#232;r, la pa b&#233;zoin li sa l&#233;kol po aprann kosa i l&#233; ! L&#233; parey po lo pankart bann Gistin i aport, l&#233; &#233;kri dsi : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Nous, planteurs, nous l'a faim ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Soman, s&#233; lo : &#171; Augmentez les salaires-la &#187; Tikok i konpran pa !&lt;br class='autobr' /&gt;
Si-telman li domann Tipi&#232;r : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Kosa &#171; augmentez les salaires-la &#187; ? Banna i trouv i f&#233; pa as&#233; so konmsa ? &#187;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Na in boug d&#233;y&#233;r la antandi, li ogard son kamarad, li rir. Son kamarad osi i rir in nti gazon, m&#233;-soman i azout apr&#233;-sa : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Marmay kom&#233;la l&#233; konmsa minm zot ! Zot i inm pl&#233;zant&#233; si zaf&#233;r sery&#233;. La, nout d&#233;fil&#233; rovandikasion, in z&#233; po zot, la ! Soman, v&#233;y va oir kan va ariv zot tour po trim konm nou, dopi granmatin ziska gro-f&#233;noir dann lizine, zot va oir si i fo aminn tou sa an z&#233; ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok t&#233; pl&#233;zant pa, poitan ! Li t&#233; kon&#233; pa minm kosa t&#233; i v&#233; dir in &#171; salaire &#187;, li t&#233; mazine sa t&#233; in f&#233;-so. Rozman bann gramoun d&#233;y&#233;r, la kontiny&#233; esplik zot ka ! T&#233; di konmsa : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Lo patron i abiz tro, i p&#233;y pa konm ki fo&#8230; tousa-la. &#8221;&lt;br class='autobr' /&gt;
Alors, Tikok la konpri bann travay&#233;r la t&#233; sobat po sanz zot kondision travay. Zot t&#233; r&#233;klam zot di. Tikok ek Tipi&#232;r la l&#233;v zot pankart pli o, la kri pli for ek lezot : &#171; As-sez de mis&#232;re ! Nous planteurs, nous l'a faim ! Augmentez les salaires ! &#187;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>La politik</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/la-politik</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/la-politik</guid>
		<dc:date>2025-09-30T20:05:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -92-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Bann gramoun la fine repoz&#233;. Anfin, fason n' parl&#233; ! Pars i ropoz pa po vr&#233;man dan in p&#233;i fatig&#233; ! Tikok, son kot&#233;, la bien r&#233;v&#233;, m&#233; i fo oir, est&#232;r son r&#232;v koman i l&#233; !&#8230; &lt;br class='autobr' /&gt;
Granm&#232;r Tisia la rodr&#232;s dan son pliyan. El i b&#232;s son vi&#233; rin po trap son tant koutir, d&#233;poz&#233; si in tabour&#233;, par dvan el. Soman, daoir son dogr&#233; l&#233; pa bon ! Pars tout suit, el i komans dispit&#233; : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Mon n'ami, m&#233;si&#233;, kisa la pri m&#233; lin&#232;t ankor ? &#187; &lt;br class='autobr' /&gt;
Madanm Biganb&#233;, asiz par laba si son s&#232;z-d&#233;-gol &#8211; el osi l'apo koud &#8211; i rogard son vi&#233; monmon ek in l&#232;r pran-piti&#233;. El i di : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; M&#233;, monmon ! Oui oi pa ot lin&#232;t l&#233; si ot&#8230; zi&#233; ? &#187; &lt;br class='autobr' /&gt;
Granm&#232;r Tisia, malgr&#233; son kami, i ramas lo zo, m&#233; i f&#233; konm-si rien n'&#233;t&#233; ! El i di pa arien, i trap son z&#233;guy, i anmans son fil ! I fo konprann osi, lo pov vi&#233; granm&#232;r ! Dopi so matin, el l'apo rapi&#232;s in mal&#233;r&#233; pi&#232;s-linz : lo kilot Tikok ! I fini pi ! An-minm-tan, el i sant, &#233; ankor la, i rokomans : &#171; Vic-toi-re ! Tu r&#232;-gne-ras ! O croix, tu nous sau-ve-ras !&#8230; &#187;. &lt;br class='autobr' /&gt;
An n'atandan, po Madanm Biganb&#233;, el, la pokor la viktoir ! Asiz dan son koin, sou lo pi&#233;-d'k&#232;r-d'b&#232;f, son zi&#233; souvan an r&#233;fleksion, el i rosanm plito &#171; quand J&#233;sus mourait au calvaire &#187;, lo kantik granm&#232;r i sant osi kek-foi !&#8230;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Par laba, dan la kizine an pay v&#233;tiv&#232;r, gramoun Biganb&#233; i kas la politik ek bann kamarad Polo, Fransin&#233;, L&#233;opol Ramisk&#233;&#8230; Na d'ot ankor i doi vnir, i pr&#233;tan ! Zordi, zot i travay pa : la m&#232;t at&#232;r si tout santi&#233; ! E zot i vien bon&#232;r &#8211; pa konm dabitid, po r&#233;nion s&#233;lil &#8211; parapor, tal&#232;r, n'in gran d&#233;fil&#233; travay&#232;r, an vil&#8230; Tikok la sof kaf&#233; po zot, &#233; al&#232;r-k'i-l&#233;, li serv azot in rins-tas. An-minm-tan, li &#233;sey akout zot konversasion, m&#233;, mal&#233;r&#232;zman po li, li konpran pa gran soz ! L&#233; kestion in bann &#034;rokin &#034; i soubat kont in bann &#034;brokar&#034;, bien sir ! M&#233; dmann Tikok kosa i l&#233; in &#034;rokin&#034;, kosa i l&#233; in &#034;brokar&#034;, li kon&#233; pa ! Tousak li konpran, s&#233;k in d&#233;sertin &#034;Raymond VERGES&#034;, in d&#233;sertin &#034;L&#233;pervanche&#034;&#8230; sa s&#233; &#034;d' kamarad&#034; bann son papa i inm ! I vanz po l&#233; travay&#232;r, zot i di. I vanz po l&#233; plant&#232;r, i d&#233;fann l&#233; mal&#233;r&#233; !&#8230; E pi, n'in d&#233;sertin &#034;Ti-Pol&#034;, banna i di k' li prom&#233; osi ! &#171; Li va suiv son papa &#187;, lo kamarad Fransin&#233; i azout &#8230; D&#233;k Tikok i konpran tousa-la, li la anvi d' kon&#232;t s&#233; boug-la ! Alors, li osi, li d&#233;sid : li va al&#233; d&#233;fil&#233; an vil !&#8230;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="cpf">
		<title>Vin d&#233;sanm bann marmay</title>
		<link>https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/vin-desanm-bann-marmay</link>
		<guid isPermaLink="true">https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/vin-desanm-bann-marmay</guid>
		<dc:date>2025-09-26T20:04:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>cpf</dc:language>
		<dc:creator>Christian Fontaine</dc:creator>


		<dc:subject>Padport</dc:subject>

		<description>&lt;p&gt;Zistwar Tikok, par Christian Fontaine&#8230; zistwar an kr&#233;ol dann T&#233;moignages -91-&lt;/p&gt;

-
&lt;a href="https://www.temoignages.re/chroniques/zistoir-tikok/" rel="directory"&gt;Zistoir Tikok&lt;/a&gt;

/ 
&lt;a href="https://www.temoignages.re/a-la-une-de-l-actu" rel="tag"&gt;Padport&lt;/a&gt;

		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;&#171; Ou i sa kabar&#233; a-soir, ou, Tikok ? &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok i r&#232;t konm li l&#233; : asiz katpat, son min apo ramas kan&#232;t dann trou-bit&#233; ; soman, son zi&#233; i vir an poin d'int&#233;rogasion si Maksimin, dobout laba kot&#233; l'ot r&#233;-bit&#233;. Li konpran pa !&lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Mi dmann aou, si ou i sa kabar&#233; asoir ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; Kosa i l&#233;, sa ? &#187; Tikok i dmann anfin.&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; Tol&#232;r ! Kabar&#233; minm oui kon&#233; pa kosa i l&#233; ? I oi ou st'in maoul ! &#187;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alors, Maksimin i esplik : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Zordi, Vin d&#233;sanm, s&#233; la F&#232;t Kaf ! E, toultan, kan i ariv Vin D&#233;sanm, Gramoune Yalo i f&#233; kabar&#233; son kaz, &#233; toulmoun ozalantour i antour po sant&#233;, kraz&#233;, tout la nuit ! &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; I dans pa maloya osi, la ? Tikok i dmann.&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; Bin sa-minm ! Maximin i arvir kabar&#233; ek maloya l&#233; parey sa !&lt;br class='autobr' /&gt;
&#8211; Abin, mi kon&#233;, alors ! L'ot kou, papa la minn nout-d&#233; Zan-Lik manz kabri masal&#233; la kaz Gramoune Mard&#233;. L&#233;t&#233; po zot servis. Ebin, la, lo soir, banna la dans maloya. T&#233; di konmsa, la, promi&#233; d&#233;bi : &#171; Sa servis kisa sa ? Sa servis malbar sa ! Kisasa la donn manz&#233; sa ? Papa Mard&#233; la donn manz&#233; sa !&#8230; Apr&#233;la, n'in boug la mont si in lesp&#232;s tanbour, la bat kaziman konm in s&#233;ga. Na in n'ot la pran in lesp&#232;s ti k&#233;son fl&#232;r-kann, la s&#233;kouy&#233;. In n'ot ankor t&#233; f&#233; sonn in pti fer-blan ansanm d&#233; boi gouyav&#8230; Sak foi t&#233; komans, lo boug si l' tanbour t&#233; anvoy in morso t&#233; rosanm ziska in pl&#233;r&#233; ! Son sant&#233; t&#233; f&#233; p&#232;r amoin, pars t&#233; f&#233; pans amoin sat lo pr&#232;t l&#233;gliz ; Soman t&#233; a-dmi kr&#233;ol, a-dmi langaz ! Kan lo gramoune t&#233; fine sant son morso, na inn dan la bann t&#233; kri : kasaz ! Alors, la, t&#233; fal&#233; oir ! Lo tanbour, lo kar&#233; fl&#232;r kann, lo bag&#232;t zaz, lo triang&#8230; tout t&#233; donn lo grin ! Tout la bann t&#233; sant &#233; t&#233; dans ansanm ; ziska moin la rant dann ron a la fin ! Nout t&#233; sant konmsa : &lt;br class='autobr' /&gt;
In kok in poul moin nana. &lt;br class='autobr' /&gt;
San gol&#232;t la t&#232;r moin la poin !&#8230; &lt;br class='autobr' /&gt;
Ki la kri ali si ? &lt;br class='autobr' /&gt;
Destin Bondi&#233; la kri ali si !&#8230; &#187;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maksimin t&#233; l&#232;s Tikok rakont tout, san di arien. Soman, son d&#233; zi&#233; t&#233; i briy konm la br&#232;z-dof&#233; ! Ek-sa, firmzir Tikok t&#233; koz, li t&#233; f&#233; lo z&#232;s po Tikok : li t&#233; bouz lo rin, t&#233; roul z&#233;pol, t&#233; balans lo bra dovan-d&#233;ry&#232;r, t&#233; glis lo pi&#233; partou at&#232;r !&#8230; Ziska tan k' la pran ali in fougad, konm in boug lo kor lav&#233; gat&#233;, konm in boug lespri lav&#233; mont d&#233;si : li la pran in l&#233;lan, la m&#232;t ali a sant&#233;, a dans&#233;, a kri&#233; : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Vin d&#233;sanm s&#233; la libert&#233; ! &lt;br class='autobr' /&gt;
Vin d&#233;sanm s&#233; la libert&#233; !&#8230; &lt;br class='autobr' /&gt;
Kaf kafrine i v&#233; pa dans&#233; ? &lt;br class='autobr' /&gt;
M'a trap mon roul&#232;r m'a f&#233; dans azot !&#8230; &#187;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok, si l' kou, la r&#232;t la konm in kouyon ! Li t&#233; kon&#233; pi kosa t&#233; fal&#233; f&#233; : rogard&#233; ? kouri ? apel o-s&#233;kour po di Maksimin la tonm kriz ? &#8230; M&#233; oila-pa k', si l&#233; zantrof&#232;t, in pony&#233; marmay i ariv, i rant si la pis po dans&#233; ! Alors, Tikok i rant dan l' ta, &#233; li m&#232;t ali a sant&#233; ek tout la bann konm in perdi : &lt;br class='autobr' /&gt;
&#171; Isi, dann p&#233;i Bourbon &lt;br class='autobr' /&gt;
Nana lo blan, lo noir po touloubon&#8230; &lt;br class='autobr' /&gt;
Soman kan lo san i koul, &lt;br class='autobr' /&gt;
Lo san l&#233; rouz, l&#233; rouz, &lt;br class='autobr' /&gt;
L&#233; rouz po touloumoun ! &#187;&#8230;&lt;br class='autobr' /&gt;
Tikok l&#233; kontan : kan-minm a-soir li gingn arpa al&#233; kabar&#233; Gramoune Yalo : &#61531;li &#61533; vien d' f&#232;t son promi&#233; Vin D&#233;sanm marmay !&#8230;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Christian Fontaine&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>



</channel>

</rss>
