Témoignages - Journal fondé le 5 mai 1944
par le Dr Raymond Vergès

Cliquez et soutenez la candidature des Chagossiens au Prix Nobel de la Paix

Lakey lo sit > Chroniques > Oté

Zardinyé-ékrivèr : Rényoné amouré d’son lang kréol rényoné

vandrodi 15 avril 2022, sanm Justin


Mézami, mon bande dalon, yèr kan Témoignages la mète mon modékri dsu facebook, néna in moune la marke sak zot i pé lire an dsou. Quenedi Jeancharles PM : « Svp frr il faut tradiser en français ou en anglais »


D’ote moune la donn ali rézon. Donk mi kroi i fo mi ésplike… Mé oila, mi sava ésplike dann la lang kréol rényoné. Pou kossa pa dann la lang bande franssé ? Lé sinp, sé pars kan mwin la pran la rolève in dalon zordi la fine déssote la vi - nora dissètan moi d’novanb ki vien - lété pou ékri dann kréol rényoné pa pou ékri dann la lang bande franssé. In n’ot langajman : mi konsèrv lo signatire Justin pars lété signatir dann zoinal Témoignages dopi omoinss 45 zané.

L’ariv amwin déza ékri dann noute dê lang, dann franssé épi dann kréol, dann in kronik téi apèl zarboutan noute kultur. Mwin la fé sa pars l’avé domande amwin in kronik dann la lang bande franssé é mwin la domande k’i mète ossi in tèks dann la lang kréol rényoné. L’avé poin d’problème konssyans pou mwin, mé pou Oté la pa parèye. Mi oi sa, konm in défanss épi in lilistrassion la lang kréol rényoné, zour pou zour, pyé a pyé é si Bondyé i fèrme pa mon zyé tro bonère m’a kontinyé fé konmsa.

Rantre nou, si mi ékri an kréol é si mi tradui an franssé, konbien rante bande léktèr v’alé dirèk dsi lo franssé é va borde lo kréol, Labitide sé in dézyème natire.

Antansyon, mi kroi pa mwin toussèl mi pé mète anlèr noute lang kréol rényoné mé mwin lé pa toussèl biensir : néna lo katrovin pour san anparmi bande rényoné i gingn koze noute lang, néna bande moune i aménaze la lang zour pou zour, bande parolère, bande parabolère, toussa bande moune koté la boutik i zoué avèk lo bande mo noute lang kréol, néna bande zamontrèr, néna bande zékrivèr. Néna toute sak i mète noute lang kréol rényoné anlèr. Tanpi pou sak i panss noute lang lé dèstiné mor la boush rouvèr.

Bin alor, mi pouré arété, lèss lézote fèr ? Pou linstan mi arète pa é si v’ariv lo zour mi arète, mi souète néna inn-sansa plizyèr – pou ropran lo drapo. Lo drapo d’in moune k’i travaye konm i travaye avèk la grate - fangok si zot i vé - li grate in pti karé zordi, in n’ote domin, épi li arvien dsi pars zèrb - mové zèrb - la fine pouss déyèr son do-zardinyé ékrivèr, sé konmsa ké mi oi sak mi fé. I mérite pa la léjyon d’onèr, mé ki ki di sa sé mon bite dan la vi ? Si i done amwin in zour lo titre zarboutan noute kiltir rényonèze é si pou parin mi trouv toute sak i fé ké la kltir rényonèze i fléri, i done frui, i done lo grin épi lo grin i zèrm é i done in gayar zardin kréol. Mi di pa non mé mi domande pa non pli.

Mézami, mi pé dire azot si in zour mi san mwin néna in for lanvi ékri in gayar tèks dann la lang franssé, mi di pa zot m’a kass mon klavyé plito k’ékri. Mi di pa zot mwin nora pèr trayi noute lang kréol rényoné pars o fon èl i koné koman mi yème aèl é mi koné dann mon fon d’kèr koman èl i ème amwin. Sa inl’amour d’néssans é lé pa paré pou arété.

Médame, Méssyé, la sossyété sak mwin la marke an-o la, lé pa mon téstaman konm zot i konpran, mé sinploman sak mwin néna dann kèr zordi é mi tienbo de dir azot. Mi tienbo partaze sa avèk zot. Ni artrouv pli d’van, sipétadyé.


Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?

signaler contenu


Facebook Twitter Linkedin Google plus