Un vestige de la société esclavagiste est en train de tomber
11 juin, parCourrier des lecteurs
31 mé 2007

Nou la fine oir bann zésklav l’il bourbon lavé in maléré sor, konm sèt tout z’ésklav té i viv dann bann péi tropikal. Lavé bon mètr, lavé mové mètr, in pé té i trèt in pé bien zot z’ésklav, in pé té i maltrèt. Tou lé ka, banna té maléré mèm, akoz, an premié, zot lavé poin la libèrté. Nou la fine oir koman dépitasion téi pran azot ziska alé maron, sinonsa fini avèk zot vi, sansa ankor bann madame té i avort konmsa zot zanfan i konét pa in maléré sor konm zot.
Alor, pou pa touf zot léspoir zot mètr té i done azot léspérans zot sar afranshi si zot nana in bon konduit. Lo kod noir té i prévoi se lafranshisman pou pa le zésklav i vanz kont le mètr. Lavé osi d’ot kalité lafranshisman konm pou bann zésklav tro vié, tro malad i gingn pi travay épi pou bann madam lavé fé zanfan avèk lo mètr. Té défandi pou in blan maryé avèk in zésklav alor, ala pou kosa lavé in pé lété afranshi.
Bann z’afranshi té i done bann "libre de couleur" : lané 1793 lavé par la 2500 pou 12000 "blan". Fira mézir, zot nonb la goumanté. Té i apèl azot lib solman zot lavé poin lo mèm droi k’bann mètr.
Justin
Courrier des lecteurs
Mézami , néna par-la dë somenn in sèrtin prézidan zétazini la di dann in konféranss de press li lé dakor pou ashté bannzil chagos mé sa sé in (…)
In kozman pou la rout
La Réunion dans la mondialisation sans protection
La Réunion dans la mondialisation sans protection
Ouverture hier à Sainte-Suzanne
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture