Une étape pragmatique et préalable en vue de la création d’une « zone de paix »
Le Mouvement Réunionnais pour la Paix (MRPaix) souhaite sincèrement l’application de toutes les dispositions de la résolution 2832 (XXVI), adoptée le 16 décembre 1971 par l’Assemblée générale des Nations Unies et contenant la « Déclaration faisant de l’océan Indien une zone de paix », une déclaration qui vise notamment à éliminer de l’océan Indien « toutes les bases et installations militaires » et « toute manifestation de la (...)
Accueil > Mots-clés > Monde > Chagos
Chagos
-
24 mai, par André Oraison, Julie Pontalba -
1 avril, sanm JustinIn roflékssyon dsi péi Chagos.
Si mwin lété gouvèrnman Langlétère, donk si mwin lété pa bète é méshan, mi diré azot mi prandré inn-dé déssizyon késtyonn rékonsilyé in pé avèk bande shagossien.
I sifi pou sa mi rogarde in pé dann mon rétrovizère é sa i doneré amwin bon-bon zidé. Dann mon rétrovizèr pars néna kék zané gouvèrnman anglé la négossyé avèk bande shagossien in plan pou lo rotour. Toute téi roul ron é o rotour bande shagoss lété prévu, kalkilé, é té paré pou réissir.
Ziska Théréza May, in shèftène an parmi bande (...) -
31 mars, sanm JustinNéna shien é shien, épi néna lo moune la tonb lé mèm pa antréténi.
Mézami mi vé anparl azot in n’afèr Olivier Bancoult i anparl anou shak foi li vien rande anou vizite issi la Rényon. Bande léktèr nout zoinal i koné sa, mé mi panss i fo fé passé sète afèr-la, i fo demoune i koné.
Kossa i lé ?
Kan l’arive pou fé alé bande shagossien, ladministrassion bande zanglé la di toulmoune amenn zot shien. Demoune l’améné si tèlman bann zabitan téi koné pa lo mal, la méshansté, épi la vyolanss. Kan lo bande shien l’arivé la (...) -
30 marsMézami,
Dann bande zané 1960-1970 l’avé la guère froide rante bande grande puissans é oila ke GB (Langlétère) i désside fini avèk son bande koloni. Parlfète lété pa pou fini réèlman mé konm i di, sorte par la porte épi rante par la fénète. An Kontinyan lésploitassion é an même tan arète dépanssé pou la po patate.
I fo dire, Langlétèr téi sorte la guère 1939-1945 in pé afayi, é in pé o flan mé èl téi vé konsèrv son ran Grande puissans é pou sa rokonstityé son larmée avèk bande lékipman modèrn – in légzanpe, ékipe son (...) -
29 mars, sanm JustinIn légzanpe. Pou amontre anou bien sa !
Mézami Olivier Bancoult-noute frère, noute kamarade – i rapèl sa souvan-défoi dann son bande konféranss. Li rapèl dann bande zané 70, gouvèrnman anglé la désside déporte toute bande zabitan bande zil chagos sinploman pou lèss bande zamérikin fé in gran baze militère dann lil Diégo-Garcia. In gran baze militère, inn an parmi bande pli gran baze militère bande zamérikin nénan dann péi étranjé.
Mé akoze déporte lo bande zabitan ? Alé oir lo baze i okipe solman lo tiers (...) -
25 mars, par Manuel MarchalProjection en avant-première à La Réunion d’un film réalisé lors du séjour d’une délégation chagossienne le mois dernier à Peros Banhos
-
24 mars, sanm JustinOlivier zordi wi vien rande anou vizite. Zordi wi vien pou vizite oute bande zami dann oute dézyème patri apré Chagoss, oute péi pèrdu a rotrouvé.
Pou nou sé in vré bonère oir aou vizite anou konmsa alé oir ou néna si tèlman pou fère dann zot konba David konte Golliath. Wi di é ni panss ou néna rézon wi pèrde pa léspoir, wi pèrde pa léspoir pou in rotour gagnan dann péi natal, péi d’néssanss lo pèp chagossien.
Nou ossi, oute bande zami, oute bande kamarade, ni kroi dann zote rotour. Olivier noute kèr i singn (...) -
23 marsLe représentant du Groupe Réfugiés Chagos dans notre île du 24 au 27 mars
-
15 mars, par Alain Dreneau, Georges Gauvin, Jean Yves Carré, Julie PontalbaAprès un séjour historique sur l’île de Peros Banhos
-
10 marsAn parmi bande péi loksidan néna in bande bon donèr d’losson. Si i kroi azot napwin pli réspéktyé lo droi internassyonal tou kour épi lo droi la dékolonizassion ké zot. Napwin pli partizan d’la pé rante bande pèp ké zot mé sak lé pa dakor avèk zot i mérite in gran shatiman…
Poitan la pa bézoin an avoir in mémoir zéléfan pou romarké zot néna in mémoir bien séléktiv : sé konmsi zot la fine obliye toute zot forfé é zot i doneré azot lo Bondyé san konféssyon é lé zot ré konm lo dyab an pijama.
Astère ni pé anparl (...)
Documents
- Election présidentielle : déclaration du PCR
- PCR : « Quelle solution pour la Guadeloupe ? »
- PCR : « Changeons la politique, pas le climat »
- Résolution du Comité Central du PCR pour faire avancer la liberté et la responsabilité du peuple réunionnais
- Message du PCR au gouvernement : « Soyons des Réunionnais et Réunionnaises responsables »
- « La bataille pour le climat : la cohérence d’une action »
- 9e Congrès du PCR : documents du débat
- Egalité réelle : remarques du PCR
- « Une loi pour la responsabilité et le développement »
- 25 propositions du Parti communiste réunionnais
- MCUR : Pour un musée du temps présent
- Message de La Réunion
- Discours de Paul Vergès lors de la présentation du PR2D
- PRERURE : autonomie énergétique en 2025
- Le socle du développement : signature de l’accord de financement des grands chantiers
- -> Documents