Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
27 zwin 2011, sanm

Dann in kour rékréasyon na touzour inn-dé lé pli gabyé ké lé zot... sansa i fé lo gabyé, ou bien lé z’ot marmay té i konsidèr azot konmsa. Mi souvien, inn-dé foi nou l’avé konvèrsasyon déssi la mortalité. Mèm déssi la vi apré-mor. Mi souvien bien, konm si lété yèr, in ga téi di : « Tout fasson, nou lé poussyèr é nou va fini an poussyèr ». Mé in n’ot téi di pars son famiy l’avé rakont ali, bann Sin i fini pa an poussyèr. Zot kor i pouri pa, sansa, o moins zot léskélète i konsèrv bien. Kan nou té fine bien koz lo mor, la nuite té dir pou trouv somèy.
Kossa i fé lèv zistoir-la dann mon mémoir ? Sirman pars, d’apré sak moin la tandi dir, la fé bann fouye Sin-Pol épi la trouv bann éskélète zésklav intak dann saspé, in lansien simityèr zésklav. Manyèr lo dan té tayé pointi. Manyèr té antassé inn koté l’ot. Mi pans banna la daté galman... arzout èk sa, moin la antann in déklarasyon proféssèr Fuma épi d’ot moun savan. L’èr-la, banna i pans, promyèr foi i trouv in simityèr zésklav issi dann péi Bourbon.
Moin la antann ossi madam le mèr komine Sin-Pol apré di, si sé sa, la komine i fé ar pa parking li té i doi fé dann so landroi-la, mé va plito fé in moniman pou bann défin lé antéré la-dan. Bien sir lé shoz i suiv zot shemin, pars la roshèrch, sa lé séryé, épi sa i mète lo tan é lo bann moiyin. Mé sak lé sir, dopi koméla, i fo i réspèk lo landroi.
Z’afèr bann syantifik mi mèl pa, mi suiv de loin. Z’afèr bann politik, mi suiv galman défoi do pré, défoi do loin. Mé soman, sak la trouv la-ba dann Sin-Pol, i fé artourn amoin in pé déssi nout réflèksyon marmay épi mi di dann mon kèr : si lé vré sak mon bann kamarad té i di, é moin mi vé bien kroir sa lé vré. Si lé vré ké tout demoun i rotourn an poussyèr sof bann Sin. I kontante mon l’imazinasyon, pa pou dir bann zésklav-la té in bann Sin, mé pou mazine rant bann dominèr épi bann dominé, rant bann zésklavazis é bann zésklav, Bondyé la touzour rokonète son bann dalon. Sa sé konm in prèv pou moin !
Justin
NB : lo mèr Sin-Filip noré di ète in pé pli réspéktyé l’antouraj simetyèr li la fé boulvèrs kou d’trak ; pars pé s’fèr, la-ba galman l’avé la tonm bann zésklav.
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture