Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
22 novanm 2011, sanm

Dépi in bon koup de tan, in pé i parl souvan bann pèst vézétal. Domaz i parl pa solman, pars si té arien k’pou fé bat la lang, nora pa été in gro danzé. Mé in pé la désid élimine lo bann pèst, é l’èr-la, i komans èt in vré an-nuiman pou bonpé d’moun. Pou kosa mi di sa ? Pars kan i di pèst, i vé dir bann plant étranj la vni shé nou épi i komans anva-i partou.
Poitan, désèrtènn pèst, Kréol i èm sa bien. Si i di gouyavié, sé in pèst, fransh vérité ni èm sa, é sa i èd bien nout l’ékonomi é nout santé. Si i di rézin maron, sa in pèst, mi pans lé vré, mé sa i prouv pa sé in plant initil. La prèv ? Na dé-troi z’ané, in bann z’onm de syans la pans fé vni La Rényon in varyété moush blé i viv dann péi l’Indonézi. Toulmoun té pa dakor pou fé in n’afèr konmsa. Mi ansouvien, Konsèy réjyonal la domann afine in pé lo z’étid, pars i koné pa tro bien bann konsékans. La fé kant mèm ! Bon pou sa mèm ! In pé Kréol la komans kozé, mé bann z’onm de syans la fé boush zot také, é bann majistra la anvoy bann ti-kolon dingé.
Mé zordi, kosa ni antann ? Ni antann bann z’élvèr moush i komans kri tir. Akoz sa ? Pars, i prétan dir, dann in promyé mouvman, lo l’administrasyon la fane produi pou tyé moustik, mé la tyé osi bann moush-a-myèl. Sa té in promyé pèrt ! Dézyèm mouvman, sèt ané : létchi lé an rotar, é bann z’élvèr moush i gingn près pa d’myèl létchi. Apré letchi, nana rézin maron, mé moush blé la fine près tyé tout. Donk, nora poin myèl rézin maron. Aprésa, na d’myèl poivriyé, mé si na moinz’an moin moush, nora galman moinz’an moin de myèl. I prétan in pé i vann zot rush, sansa i transport lo rush dan d’ot z’androi ; antansyon pangar ! Pars i komans konm sa é apré ni koné pa ziska ousa v’alé.
La moral dan tousala, sé k’pou évit sak i apèl la pèst, nou lé riskab gingn koléra, é nout péi, konm nou mèm, lé riskab alé pliz’an pli dégréné.
NB : Mi éspèr in pé i rèv pa arfé vnir La Rényon konm dann promyé tan... san mang, san létchi, san longani, san vaniy, san janblon, san vavang é lo réstan bann plant l’ariv apré... éya bondyé, la kouyonis lé danzéré !
Justin
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture