Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
22 out 2008

Kan n’i majine kraz in bon maloya, nana zinstriman lé inposib bord si koté. Si na poin, alala in tralé kestion. Kilé kayanm ? Oukilé roulèr ? Kisa batt sati ? Ekèl zwar i nior in pikèr ? Alor, kisa nana in zinstriman ? Si zot i vé trouv bann vré zinstriman péi, nana in moun i pé fèr zot bonèr. Loran Dalo, zot i koné ?
Nana lontan Loran Dalo i fé maloya. Li lé in zwar danzéré, i amèn maloya ansanm Danyèl Waro. Li la zwé ansanm bann gran mizisien osi. Souvan li désot la mèr po alé form ali la bà Cuba. Loran Dalo, dépi lontan, i mèt anlèr nout mizik. Là, po pouss ali pli devan, nout mizik-là, nout maloya, Loran Dalo la désid fabrik par li mèm son bann zinstriman. Dan son latlié, bann po i pran solèy. Flèr kann i mank pa. Ziska bann tono i sort an Frans la désid kass bèrlok dérièr son kour. Soman, in roulèr i dor pa lontan. Sito la tann la po si son rin, li lé paré po done le ritm. Mounoir ! moin lé fine antann le son in roulèr bien monté. Soman mi koné pa koman Loran Dalo i fé po annavoir in kalité roulèr komsala. Dawar, astèr sé inn référanss, in valèr sir ! Kan ou nana roulèr po ashté, i fo kour koté Loran. Bann konésèr i di aou, kalité zinstriman LP i krtik pa. Mi di azot, kalité zinstriman ZP Loran i fabrik i kritik pa non-pli.
In lomaz po bann zavan la mèr Mayot
Sé koi sa ? Sé in lomaz po bann zonb, bann san papié, sat i mor kaziman toulézour pa loin Lèldorado, le paradi fransé si inn tèr komorien. Art Sénik i armèt inn koush. Apré son lespozision “Errance”, galeri-là la fé inn instalasion dan son kour, po fé prann anou konsianss larlik bann pèp komorien.
Mèrsi Sophy Rotbard, mèrsi Hélène Coré. Nana lontan i koz, i koz. N’inpé i koz mèm, i fé kabar, i invit zournalis. Soman zamé zot i done la min, i mèt ansanm, po shanzé, po étinn trikmardaz-là. Oté, demoun i mor. I koné mèm pa zot non. Na mèm poin in lomaz. La mèr larshipèl Komor la fine devenir in simtièr. Rod akoz, n’inpé i di nana zavan la mèr, bann zonb san non, lé pa loin i vien trakass le zistoir. N’inpé i di sé in krim kont limanité. Mounoir ! i fo nana kouraz po prann in koisa, po tant atinn la tèr paradi, Mayot. Kosa nou pé fé ? Sophy Rotbard la parti voir pli pré, konprann kosa i espass la bà. El la fé in fim i koz dési in dram, èk bann zimaz artistik. In koisa la fé nofraz dési in galé maoré. Demoun i koz. Demoun i di zot santiman. N’inpé i voi Mayot koté la Grann Komor, n’inpé i rod kol ali pli pré la Frans. Aforss, dann larshipèl Komor, nana sat i viv fransé, é na sat i mor komorien. Si zot nana in ti tan, kan zot i désann dan le sïd, fé in poz Art Sénik. Alé kozé ansanm Sophy Rotbard. Boir in ti kafé, alé vizit sa, épisa... réfléshi bien tousa bann mor nana dan la mèr Larshipèl Komor.
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture