
La vérité lé tétu ! i pé pa tourn ali lo do kontinyèlman !
4 juillet, parMézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
30 zwiyé 2016, sanm
Hubert Reeves la di : Dann in kozman pou domann demoun pou vanj pou la bio-divèrsité mésyé Hubert Reeves, in gran savan la di kozman-la : « Bann vèr d’tèr i mor an silans » é mi pans sa lé bien vré pars avèk tout kalité produi shimik, tout lo travaye avèk mashine, i ansèrv dann l’agrikiltir i étoneré pa moin ké sa lé bien vré. Mé anplis, lé bien domaz pou la tèr, pou l’agrikiltir é pou lite kont la fain dan lo mond, pars vèr d’tèr i fé in bon travaye konm tout bann ti bébète nana dan la tèr arabl. Lo zour l’imanité va konprann sa, é lo zour èl va konprann la tèr la pa in n’afèr mor, mé in n’afèr vivan, mi pans nou sar fine fé progré dann nout konésans la natir é son bio-divèrsité.
Lo blanshiman dann l’armé kolonyal : Si sa I intérès azot, alé oir dsi internet et tap solman ”le blanchiment des troupes coloniales” . Mi pans zot va oir la mèr patri avèk d’ot zyé ké koméla. Kosa zot va konète ? Sinploman ké kan l’ariv l’otone1944, l’armé La frans la tir tout bann solda noir-sirtou bann tirayèr sénégalé - dsi lo fron la guèr pou ranplas banna par bann solda blan. Pou kosa ? Konmsa sé bann solda blan ké noré pass pou lo vinkèr é sirtou pa bann noir l’Afrik. Toulmoun i koné si l’été pa bann noir La Frans nora pa fé parti bann vinkèr la dézyèm guèr mondyal, mé bonpé d’moun i koné pa lo zistoir lo blanshiman bann troup kolonyal. Mi pans i fo zot i fé in tour par la.
La polusyon dann la bé : Pa dann la bé Sin-Pol mé dann la bé rio. Akoz an parl sa ? Sa lé loin donk i konsèrne pa nou ! sof ké dann in somenn zé z’olinpik i komans la-ba é nana in l’éprèv natasyon dann la bé-la. Na poin lontan lé la fé in tèst é plizyèr nazèr la tonm malad. Poitan lo komité olinpik i fé pa arien. I éspèr lé shoz va bien marshé. Kont dési, mé fyé pa tro pars i prétan la-ba la mèr sé in vré poubèl kisoi par tan sèk, kisoi kan la pli i tonm ; Kosa i fé pa pou l’arzan mé z’ami ! Bon voiyaz pou sak i sava rio… In bon nouvèl kant mèm ? I paré nora poin in mank dsi bann prézèrvatif maskilin.
In jenn malgash shanpyon La frans lo zé d’éshèk. Fy Antenaina Rakotomaharo nana solman 17 an é tout bann konésèr dan la matyèr i pans si li kontinyé son parkour li va vni in gran mètr internasyonal pou lo jé d’éshèk ; Déza in pé i konpar ali avèk Kasparov, in l’ansien gran mètr russ. Kou dsi kou, li partisip bann gran tournoi, é li lé paré pou fèr parti bann gran shanpyon dan so zé-la. In gran nouvèl biensir pou Madégaskar.
Mézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
Au 1er juin, les chiffres du ministère de la Justice ont établi à 84 447 personnes détenues pour 62 566 places. La surpopulation carcérale (…)
Vingt ans après la loi Handicap et au terme de six mois de mission, les rapporteurs Audrey Bélim, (Socialiste, Écologiste et Républicain – La (…)
L’État poursuit les versements d’indemnisations des aides en faveurs des exploitations agricoles sinistrées par le cyclone Garance et la (…)
Pierre Moscovici, président de la Cour des comptes a assuré que “ceux qui peuvent plus doivent contribuer davantage”, car “nos finances publiques (…)
Les discussions sur l’avenir institutionnel de la Nouvelle-Calédonie, menées sous l’égide du président, sont entrées dans le vif du sujet, le 3 (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)
La dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)