Bayalina, par Axel Gauvin… in roman dann la lang kréol rényoné, an fèyton dann Témoignages -97-

Samdi 10 mars (premié boute)

15 août 2024, par Axel Gauvin

Pokor poze lo pié dessi pa-d’porte, n’i rèst’ bète : toute tab lé vide ! Tèlkilé ! Zassiète-li, verre-li, foursète-li, kouto-li, néna poin ! Inn tior. Ajüjé de-riz-kari si néna ! In zékli d’pain dan jointür la tab i trouve pi.
La diréktrisse i arive. Lé pa èl pou fé fane traka dé-sértin. Au kontrèr ! El i di :
– Mes enfants (èl i rode pou mètte in sagrin dann son parol, aléoir : rienk la mésansté i sone dann son voix), mes enfants, aujourd’hui il n’y a rien à manger !

Lo moush i antan pi volé ! Nout toute lé kikouzi : in kikouzi la faim, in kikouzi léspoir lé mor, in kikouzi la mor.
Figuir Ari cé-t’in rashe-kér. Titone lé au pleuroir ! Sépa kèl lé deux va sède en promié ? Bondié fé k’ lé pa Ari : Lina nora tro onte !
La diréktrisse i kite la tansion gonflé, gonflé ziska fé pète lartér. Ari ? Titone ? Titone ? Ari ?…
Ni inn, ni l’ot : Adèl, Adèl i largue avan :
– Madanme ! Akoz madanme ? Koça nou la-fé aou, madanme ?

La lèvr’ madanm i délashe, son zié i dé-séryé, i sourire, i rire presk ziska : `
– Grande bête, va ! Tu ne m’as rien fait ! Et rassure-toi ! On vous apporte immédiatement votre repas. Mais si lundi, Monsieur de Maisonneuv n’est plus maire, si "l’autre" lui vole la place qui lui revient, notre plaisanterie deviendra, hélas, réalité ; et je serais obligée de vous dire : « il n’y a plus à manger pour de vrai ! » Car, où trouverait-il l’argent, "l’autre", pour vous nourrir tous ?

Ivone i fé rire son ratlié remi. Son boush lé koupé zorèy en zorèy. El i bate la min, èl i sent pi son kor, èl i danse sanm la gayardiz :
– Nous pouvons trapper toute de suite le manger, madame ?
– Faites Yvonne, faites ! Et surtout n’oubliez pas lo bocal de piment.

Bokal piman ! Sépa si mwin la-bien antandi ? Komank i fé la diréktrisse la-sanz manièr konm ça-là ? Pa plus loin k’ièr mèm, èl lété en "sauce blanche", en “carotte râpée", en “béchamel". Alapa-k zordi, èl mème mème i fé trape piman pou nou !


Signaler un contenu

Un message, un commentaire ?


Témoignages - 82e année


+ Lus