Quand le communisme chinois séduit l’Américain
13 juin, parLe monde a changé
5 octob 2018, sanm

(in tèks trapé dsi linternet épi moin la mète dann kréol rényoné)
L’ané 1979 la fé laba dann banzil Sésèl ak i apèl in kolok internasyonal bann zétid kréol avèk in bann éspésyalis la lang té i sort in pé tout péi. Kan l’ariv l’ané 1981 bann zom la syans l’avé in kréol konm lang matèrnèl la komans kalkil lo méyèr manyèr épi in bon métod pou mète anlèr lo lang kréol-moin mi diré plito bann lang kréol pars néna in bon pé é konm ni koné tout la pa parèye. I fo dir kolok banna la réini téi apèl : « in kréol, plizyèr kréol, lo kontinyasyon épi léspri pou majiné dann lo mond kréol » - dann la lang bann fransé : « un créole, des créoles, continuité et créativité dans le monde créole ».
28 oktob, kan la fé troizyèm sobatkoz laba Sint-Lusi dann lo vyé por, tout bann demoun i koz krèol la désid groupé, épi la fé in mouvman téi apèl « Bannzil Kréyol » é la désid tienbo lo 28 oktob konm date pou fété pars avan sa bann mon La Dominik l’avé shoizi zour-la pou fète in « Créole day ». L’ané 1982 bann Sésèl la roganiz in somenn kréol é mèm l’ané mèm zour lo mouvman Bannzil kréyol la pibliy in rovi. Bann tèks de fon é la fé parète sa dann in rovi déstiné pou parète shak troi moi.
28 oktob 1983 la fé promyé zourné bannzil kréyol. Promyé zourné internasyonal lo kréol la spass lo 28 oktob 1983.
Bann zané la pasé é firamézir sa lété lokazyon pou roganiz bann fète plizanpli valab, plizanpli intérésan késtyonn manifèstasyon épi késtyon sans. Dopi tan-la lo 28 oktob i fète sa in pé dann tout bann zil kréokoz défoi inn somenn de ran, défoi plizyèr somenn do ran, avèk konm poin for la date 28oktob.
In sinp késtyon mi poz.
Akoz mi parl sa ? Nou la pa lo 28, na poin lo fé dann loséan d’apré sak mi romark par moin mèm. Akoz moin la trap tèks-la dsi internet é moin l’aranj ali mon fason ? Afin ké nul ignor, konm i di. Arzou èk sa, moin la vi par la, i sava fé la fète lo pèp rényoné dann la komine La Possession.
In fète lo pèp rényoné ? Sa sé in n’afèr k’I bote amoin mé in fète internasyonal bann lang kréol ala k’I bote amoin galman. Moin lé a d’mandé pou kosa dann komine-la la désid fé in fète konmsa épi la nonm ali konmsa épi la pran lo 28 oktob konm daté pou fété. Moin lé pa kont sa ! An kontrèr. Mé mi domann amoin pou kosa la pa fé in gran kolok pou désid sa pétète, pétète pa. Moin lé a d’mandé si bann moun la désid fé sa, la komans par ékri z’ot tèks fondamantal é ousa i lé sa ?
Dann mon pansé, mi di in bon sobatkoz sré pa an tro dann in késtyon lé si inportan ksa… Konm mi di an-o la : na poinn fé dann loséan indien é lo tan pou diskité i mank pa.
NB Pou sak i pans la lang la pa in késtyon asé inportan pou zot mi di azot sinploman : « Obli pa sak in bonpé ran pèrsonaz la di : In lang sé lo promyé manifèstasyon lo zéni in pèp. Son lakt dé nésans par l’fète ».
Le monde a changé
Mézami dopi in boute tan mi parl la mizèr dann nout péi é pou kossa mi kroi pa kan v’ariv l’ané 2030 nou sar fini konbate so gran fléo i pèz dsi n (…)
In kozman pou la rout
Conclusion des négociations entre l’Union européenne et les pays voisins de La Réunion
Jusqu’à quand les territoires de l’océan Indien devront-ils se contenter d’ajustements à la marge alors que les secousses de la polycrise mondiale (…)
APE UE-Afoa : Après la clôture des négociations entre l’UE et les pays voisins
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture