
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
28 octob 2020, sanm
Mézami, zot i koné zordi 28 oktob i tonm zourné internasyonal bann lang épi bann kiltir kréol. Dopi 1983 i fète sa. Déza trantsète z’ané demoun i fète sa, dann tout péi kréol : sa i vé dir sa in zour inportan pou in bonpé d’moun i viv dann in mond kréol. Avèk in lang kréol épi in kitir kréol.
Sirman in pé lé riskab domandé, kossa nou néna pou fèr avèk lé z’ot péi kréol souvan défoi sa lé lwin d’nou, vèye pa ; sa lé dann in sityasion lé pa parèye la n’ot é anpliské sa, si nou néna tazantan in nouvèl de zot, sé pars ni sava vréman rodé. Mé nou lé famiy kant mèm ! L’asé pou nou rode inn-a-l’ot, l’asé pou nou pran n ouvèl, inn-a-l’ot, é si néna in réklamasyon pou fèr i vo myé nou lé plizyèr ké tousèl. Si kékpar néna inn l’apré vanzé, i fon out tout i soutien konm lo zo i soutien la shèr.
Konm i di, mèm si nou lé lwin, nou lé ansam pou lo méyèr épi pou lo pli pir.
Lo méyèr ? Néna in ta, sanm pou mwin. Kansréti kan nou mèm ni nyabou mète anlèr nout maloya, mi pans banna i doizète kontan ? Kan Rodrigues i gingn fé valoir son séga tambour, nou lé fyèr.
Lo pir ? Kan nout bann frèr Haïsien lé dann gran malizé, nout kèr i singn. Kan lo pèp shagos malgré son bon droi i ariv pa rotourn son shésoi, ala de koi fé soufèr anou épi lé zot galman !
Kan mi anparl banna kisoi Gwadloup, kisoi Martinik, kisoi d’ot é d’ot é d’ot ankor, mi pans sa in bann frèr é sèr pou nou é mi pans banna ossi i oi nou konmsa. Défoi ni di kouzin, mé kouzin avèk frèr-sèr sa prosh famiy sa. Néna d’ot ni apèl zami sansa zamiz mé sa lé zis in pti pé pli lwin, mèm si port azot galman dann nout kèr.
Zis in kékshoz mi éspèr, pars tazantan nou lé pré, tazantan nou lé lwin. Sré pa possib ni rèss toultan kot-a-kot ? Sré pa posib ni port bien atansion inn-a-l’ot ? Alon fé sèrman zordi, vik nou lé dann in mèm mond kiltirèl, linguistik, vi knout bann pèp la anfante dann la soufrans, alon promète inn-a-l’ot rosèr lo ran pou fé avans shakinn son bato.
Bone fète tout lo mond kréol ! Nout shomin lé long mé pti pa, pti pa n’arivé.
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)