
Kèl volonté zénéral ! In pé la boir kossa !
30 juin, parMézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
28 octob 2020, sanm
Mézami, zot i koné zordi 28 oktob i tonm zourné internasyonal bann lang épi bann kiltir kréol. Dopi 1983 i fète sa. Déza trantsète z’ané demoun i fète sa, dann tout péi kréol : sa i vé dir sa in zour inportan pou in bonpé d’moun i viv dann in mond kréol. Avèk in lang kréol épi in kitir kréol.
Sirman in pé lé riskab domandé, kossa nou néna pou fèr avèk lé z’ot péi kréol souvan défoi sa lé lwin d’nou, vèye pa ; sa lé dann in sityasion lé pa parèye la n’ot é anpliské sa, si nou néna tazantan in nouvèl de zot, sé pars ni sava vréman rodé. Mé nou lé famiy kant mèm ! L’asé pou nou rode inn-a-l’ot, l’asé pou nou pran n ouvèl, inn-a-l’ot, é si néna in réklamasyon pou fèr i vo myé nou lé plizyèr ké tousèl. Si kékpar néna inn l’apré vanzé, i fon out tout i soutien konm lo zo i soutien la shèr.
Konm i di, mèm si nou lé lwin, nou lé ansam pou lo méyèr épi pou lo pli pir.
Lo méyèr ? Néna in ta, sanm pou mwin. Kansréti kan nou mèm ni nyabou mète anlèr nout maloya, mi pans banna i doizète kontan ? Kan Rodrigues i gingn fé valoir son séga tambour, nou lé fyèr.
Lo pir ? Kan nout bann frèr Haïsien lé dann gran malizé, nout kèr i singn. Kan lo pèp shagos malgré son bon droi i ariv pa rotourn son shésoi, ala de koi fé soufèr anou épi lé zot galman !
Kan mi anparl banna kisoi Gwadloup, kisoi Martinik, kisoi d’ot é d’ot é d’ot ankor, mi pans sa in bann frèr é sèr pou nou é mi pans banna ossi i oi nou konmsa. Défoi ni di kouzin, mé kouzin avèk frèr-sèr sa prosh famiy sa. Néna d’ot ni apèl zami sansa zamiz mé sa lé zis in pti pé pli lwin, mèm si port azot galman dann nout kèr.
Zis in kékshoz mi éspèr, pars tazantan nou lé pré, tazantan nou lé lwin. Sré pa possib ni rèss toultan kot-a-kot ? Sré pa posib ni port bien atansion inn-a-l’ot ? Alon fé sèrman zordi, vik nou lé dann in mèm mond kiltirèl, linguistik, vi knout bann pèp la anfante dann la soufrans, alon promète inn-a-l’ot rosèr lo ran pou fé avans shakinn son bato.
Bone fète tout lo mond kréol ! Nout shomin lé long mé pti pa, pti pa n’arivé.
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
10 000 citoyennes et citoyens – paysans, scientifiques, médecins et victimes – se sont mobilisés dans plus de 60 villes en France pour alerter sur (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Médam zé Méssyé, la sossyété zot i ansouvien lo tan l’avé lo pou. Sa té in problèm pou zabitan noute péi pars pou-la sa i grate la tète, é i rann (…)
Les députés ont inscrit dans la loi un premier objectif d’atteindre « 87,5% » du Smic dès le 1er janvier 2026, tout en assurant de « prioriser le (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)