
C’était un 30 juin
30 juin, par1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
12 mars 2021, sanm
Mézami, i ariv pa zot d’ète an kolèr pou kékshoz i fé lé zot ni sho ni fré. I ariv sa pars néna dé shoz i fatig lo tété sèrtin é lé zot lé pa la èk sa. Mwin, sé kan i toush kann ké mwin lé pa kontan ditou.
Afèr ? Pars pou mwin kann sa lé bon pou l’avnir nout péi, sa lé bon pou l’avnir La Rényon. Toush kann sé donn kou d’pyé dann mon zénèss épi dann mon lanfans sé mépriz mon papa sindikaliss plantèr arété son kaz apré in manifèstasyon plantèr. Toush kann sé toush lidantité régnonèz.
Mé pa arienk sa, pars kann sa i pé z’ète in baz pou amenn lindistri dann nout péi é sanm pou mwin sa lé inportan. Si zot la lir zoinal Temoignages zot la sirman lir kékpar ni parl kann épi son sink san produi. Fransh vérité i pé fé in kantité produi avèk kann é pa solman do sik : I f boushon pou ranplass bouchon liège, i fé plastik biodégradab, i fé vèrni, i fé levure, lalilantasyon pou zanimo, arzoute ankor, l’angré vèr, karbiran, kontro plaké, é mi arète l pars la list sré long pou vréman.
Astèr mwin la di néna késhoz i fé monte mon kolèr. Sak i fé monte mon kolèr sé ké toute bann produi ni anparl sa i pé fé in pé dann toute péi sof issi La Rényon… Issi ni ansèrv karnbiran kann pou lans santral boi rouz, mé sa lé paf é La Rén yon, sa lé fé Moris. Alor zot i konpran bien, sa i pé pa rann amwin éré in kékshoz konmsa.
Astèr mi sorte rogard in vidéo. Vidéo-la i anparl bann fime pou anbal bann magazine é sa i fé sobatkoz laba dann La suisse. La post lé pa dakor si i anbal pa bann magazine dann fime plastik pars anbal dann payé lé tro lour, é pa sékirizé pa anbalé lo magazine lé riskab déshiré. Anbal dann plastik pétrol zot i koné sa lé pa biodégradab épi i ansèrv in foi. Fime kann lé méyèr mé si kann la pa bio ébin néna lamonyak épi in bann produi shimik la pa bon pou l’anvironeman.
Lo myé sé fé fime avèk kann bio é sa sa lé possib… Kan mwin lé dsi la route mi oi karo kann i ondil dan lo van. Kann lo plantasyon sink san produi. Oussa ? Partou ! Brésil li ! Kuba li ! Thaïland li ! Vietnam li ! La Chine li ! L’Inde li ! Sof La Rényon oussa i gingn pa fé sa.
Konm pti frère in lansien ségatié morisien i di dann son séga Rozéda, kan mi panss sa :
Ala la kolèr pran mwa ! inn la kolèr pran mwa !
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
10 000 citoyennes et citoyens – paysans, scientifiques, médecins et victimes – se sont mobilisés dans plus de 60 villes en France pour alerter sur (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Médam zé Méssyé, la sossyété zot i ansouvien lo tan l’avé lo pou. Sa té in problèm pou zabitan noute péi pars pou-la sa i grate la tète, é i rann (…)
Les députés ont inscrit dans la loi un premier objectif d’atteindre « 87,5% » du Smic dès le 1er janvier 2026, tout en assurant de « prioriser le (…)
« Nous préparons actuellement une grande conférence sociale rassemblant responsables politiques, économistes et partenaires sociaux, pour tracer (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)