
La vérité lé tétu ! i pé pa tourn ali lo do kontinyèlman !
4 juillet, parMézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
7 mars 2019, sanm
Mon bann zami, zamiz, mon bann dalone, dalon, zami avèk nout bann sèr épi frèr Shagosien, si moin la désid fé in modékri dsi la késtyon bannzil Shagoss é pi bann sèr épi frèr shagosien sé sinploman pou atir nout l’atansyon dsi in poin prinsipal é sirtou a lèss lo pésimism anklav nout léspri.
Zot i koné la CIJ (kour internasyonal Zistis) La Haye la pran in ziszman pou kondane gouvèrnman GB dsi son fason li la sépar bannzil Shagos par raport l’il Maurice é li la fé par lo mèm okazyon in gran vyolasyon lo droi internasyonal si tèlman lo promyé tribinal lo mond la di ali : ou na poin arien pou fé dann Shagos, i fo ou i kite Maurice zèr lo bannzil la, épi lo pli vite posib.
Promyé poin, édézyèm poin la di zot fason d’fèr avèk bann shagosien, fason zot la vide lo péi par raport son popilasyon natirèl é par dsi lo marshé kalité l’indamnizasyon kout ti kuiyèr-la sa lé inakséptab... An pasan, bravo pou bann shagosien pars sé par zot-moin lé sir é sèrtin - lo tribinal la donn in ziziman sévèr konmsa pou GB.
Astèr in pé l’apré di so l’avi lé solman konsiltatif é lé pa égzékitoir. Ok ! Mé mi domann amoin si zot nora préfèr i done GB réon plito ké Maurice épi bann shagos. Donk oré falu niou lé tris kan la pronons lo zizman olèrk ète kontan konm nou la été kontan.
Si ni arzout avèk sa l’ané 2016 in pé plis bann shagosien téi gingn zot droi pou rotourné si la sityasion GB l’avé pa vir an po d’jak apré la késtyonn Brexit. L’èrla, ni pé dir, lo rotour la mank in foi, li va réisi in n’ot foi kan la rézon va fini par gagné dsi la foli bann gouvèrnman réaksyonèr GB épi US.
Ala pou kosa mi pans avèk in vré dékolonizasyon a vnir épi lo réspé lo droi bann shagosien, pti lanp pti lanp la sityasion va fini par klèrsi. Bon kouraz mon bann sèr é frèr, bon kouraz bann rényoné zami lo pèp shagosien. Bon kouraz galman pou l’il Maurice é pou bann pasifis la GB. Ala pou kosa moin lé optimis dsi la késtyon bannzil Shagos.
Mézami, mon bann dalon, si in zour in listorien i désside rakonte anou bien konm k’i fo listoir La Rényon, mwin lé sirésèrtin li va parl anou (…)
Au 1er juin, les chiffres du ministère de la Justice ont établi à 84 447 personnes détenues pour 62 566 places. La surpopulation carcérale (…)
Vingt ans après la loi Handicap et au terme de six mois de mission, les rapporteurs Audrey Bélim, (Socialiste, Écologiste et Républicain – La (…)
L’État poursuit les versements d’indemnisations des aides en faveurs des exploitations agricoles sinistrées par le cyclone Garance et la (…)
Mézami, mo bann dalon, mi panss zot i koné zistoir-la é pétète zot néna in linterprétassion.Mwin pou mon prop konte, mi oi sa konm in kékshoz (…)
Pierre Moscovici, président de la Cour des comptes a assuré que “ceux qui peuvent plus doivent contribuer davantage”, car “nos finances publiques (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)