Projection du film « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple »
1er août, parMardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
16 octob 2019, sanm

In tan nou l’avé pèr lo syèl téi tonm dsi nout tète avèk la gèr nikléèr. Zordi ni pans-sépa si nou na rézon ozis !-la gèr nikléèr lé déyèr nou, mé la fin di mond i point son né avèk lo dérèglomann lo klima . Nou té i rèv in l’avnir k’i shant é oila ni doi fèr fas in l’avnir k’i déshant.
Ni pé pa dir, lo mond i mète pa nou an fas in bann défi : ni pé défyé la fain pars néna ankor près in milyar d’moun i soufèr la fain. Ni pé défyé la mortalié an parmi bann ti marmaye : ni pé mé nou lé pa sir gagné pars kisoi la gèr sivil, kisoi la séshrèss, kisoi ankor bann katastrof natirèl, imanitèr, sansa ankor la gèr sivil i ménaz pa bann popilasyon frazil. In gran défi ! Défi ankor pou la santé ! défi ankor dann domènn lo partaz bann konésans é d’ot, é d’ot, é d’ot ankor.
Dann tan-la kosa téi fé nout laktyalité : lo problèm kurde ? Li lé touzour dann l’aktyalité. La késtyon la Palestine ? Li lé touzour dann l’akstyalité. La réprésyon kont tout bann minorité é sa sé in n’afèr la pas sa nzé. Nou téi sant « lo mond va shanj de baz » mé li la pankor shanjé malorozman.
I fo dir kant mèm néna déshoz la shanjé : agard lo Vietnam ! Agard ankor l’afrik di sid, épi agard La Chine, épi d’ot péi ankor.koman désèrtin péi la dévlopé : La chine i sava sirmont la mizèr é la pa loin… Ni sava pa anparl tout bann péi di mond mé kant mèm l’aktyalité i amontr anou zour apré zour bann puisans émèrzant.
Moin pèsonèlman, mi pans l’imanité néna bann moiyin syantifik épi téknik épi imin pou sirmont tout bann défi nou la anparl an-ola épi d’ot é d’ot ankor. Nout problèm ? Nou lé pa asé libéré-lo mond lé pa asé libéré ! Li lé pa asé lib ! Bann sistèm i priv anou la libèrté lé ankor tro prézan dsi la tèr.
Mardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
Système à bout de souffle
Le Président de la Chambre de Commerce et d’Industrie de la Réunion prend acte de l’engagement de la Ministre des Outre-mer, relayé par la presse, (…)
À chaque annonce de fermeture de services publics, à chaque recul social, à chaque renoncement budgétaire, le même chiffre est brandi comme une (…)
Ce courrier fait suite à celui précédemment publié ayant comme titre : « Comment la conscience émerge-t-elle selon Antonio Damasio ? ». Je n’en (…)
Projection du film « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple » In kozman pou la rout « De kok i shante pa dann in mèm park poul » Système à (…)
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
315 emplois supplémentaires en trois mois
Versement du reliquat de l’aide à la production de canne à sucre pour la campagne 2025-2026
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)