
Turbulence à la Mairie de Saint-André
5 juillet, parAprès les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
21 zwiyé 2014, sanm
Oté mon bann dalon, zot i koné in n’afèr ? Si zot i lir nout zournal Témoignages, mi pans ké oui. Astèr, si zot la fine obliyé lé posib rafréshi zot mémoir. Figir azot, nana vinn sink mil éktar -sansa vinn sink mil foi katsan vin té inn golète karé- planté an kane. Sa i fé bokou pou in pti péi koman nou. I fo dir sé nout prinsipal kiltir, mé zot i koné nana danzé i ménas ali. Bon pou sa mèm, moin lé fine anparlé é pa moin tousèl, mé la pa la dsi mi poz amoin késtyon zordi. Dsi koué d’apré zot ? Ala sak l’apré trakas amoin. I anpèsh pa moin dormi, mé mi poz amoin késtyon kan mi oi nana in gaspiyaz kéképar, é sirtou in gaspiyaz kékshoz ou la poin pou gaté. Par ébzanp la tèr :
Kann, zot i koné sa i plant an ranzé, é kan i plant sé pou sète koup. Donk kan la fine koupé, i ropous pou l’ané k’i vien. Mé rant dé ranzé nana par-la katrovin santimète é pou pousé kann i pran son tan, li lé pa tro présé. Nana kalité plantaj i pous pli vite kéli, san trap ali dsi la longèr. Kosa bann plantèr téi fé avan la monokiltir ? Zot téi plant kékshoz dann lo séon : kisoi mayi, kisoi pistash, kisoi vouèm, zariko anfin in bonpé z’afèr. Donk avan la kaoup, lm’avé lo tan pou fé in n’ot rékolt é pou zoinn lé dé bout par lo milyé : inn-dé bal pistash sa i fé pa d’tor, inn dé bal zariko, poi, sinon vouèm sa lé bon osi é tout lo rès, olèr kontant mésyé Monsanto avèk son dézèrban.
Alon mazine in kou, dsi vinn sink mil éktar i fé in plantaj interkalé dsi vin mil éktar. Sa i fé dis mil éktar planté an pti séréal konm di kréol. Zot i oi in pé kèl rishès an plis nout l’agrikiltir i pé raport anou ? Olèrk gaspiy la tèr, olèrk lès kann son tousèl. A oui ! Moin lé sir zot i sava dir amoin kan i koup kann sé la plipar d’tan la sézon sèsh, na in mank dolo. Lé vré, mé koméla, nan plizyèr fason fé l’agrikiltir, kisoi l’agrikiltir sovaj, kisoi l’agrikiltir natirèl, sansa la pèrmakiltir. Akoz pa bann l’agrikiltir-la ? Lo plantèr nana pou gagné la-dan é mèm in bonpé pou gagné.
Justin
NB in golète sé près sink mète. In golète karé sé in pé moins vii sink golète karé. In léktar sé dis mil mète karé, é a popré kat san vin té inn golète karé. Obli pa bann zinité la mézir lontan ! Nana ankor d’ot mé ni sava pa anparl désa zordi.
Après les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
Le CIOM « national » aura bien lieu le 10 juillet au Ministère des Outre-mer, en présence du Premier ministre, François Bayrou et du ministre de (…)
Kan i ariv Novanm-Désanm-Zanvié, domoun i réziste pi ek la salèr. Zène-zan i mars dann somin, zène-fi i roul an dékolté ; sétaki i rod in manir po (…)
En avril 2025, la ministre malgache des Affaires étrangères, Rasata Rafaravavitafika a déclaré que "la position de Madagascar concernant la (…)
L’ancien chef de la diplomatie européenne a déclara qu’« en un mois, 550 Palestiniens affamés ont été tués par des mercenaires américains ». Une (…)
Après l’opération militaire d’Israël « Rising Lion » (« Lion dressé ») contre l’Iran dans la nuit du jeudi 12 au vendredi 13 juin 2025, et celle (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)