
Turbulence à la Mairie de Saint-André
5 juillet, parAprès les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
7 désanm 2016, sanm
Mon shèr nové, mon spès salté, rouj-de-fon dovan l’étèrnité, moin la tandi dir in n’afèr i pé étonan. Kosa i lé d’apré ou ? Sinploman ké bann rouj-de-fon l’apré ral lo kont kont La frans pou an avoir mète a l’ord bann malgash dann lé z’ané 1947 é galman in pé apré. Mi trouv zot nana la mémoir lyèv pou réfléshi konm sa. Zot la obliy kan malgash la mète anou kréol déor dann tan La Sakaye ? Moin pèrsonèl si bann malgash nana in kont pou rég avèk La Frans, zot lé asé gran pou règ z’ot problèm avèk La Frans par zot mèm é pa par nou rényoné pars nou, ni doi anlav nout min. Tok ! Pran sa pou toi é mète ton moushoir pad si.
Mon vyé matant k’i koz touzour la boush rouvèr, i étone pa moin antann aou dir dé shoz konmsa. Mi èmré antann aou si lété bann malgash ké l’avé fé avèk bann fransé la mèm shoz ké l’armé fransèz la fé l’ané 1947 é ziska 1953. Mi èmré antann aou si bann malgash l’avé mitraye in train avèk bann fransé d’dan si l’été zot ké l’avé tyé plis san mil fransé… La prèv, kan bann z’alman la fé krime kont bann fransé ou lété bien malkontan pars lété krime kont l’imanité.
Donk matant k’i di krime, i di k’i doizète kondané. Z’alman la fé krime ? Tribinal Nuremberg la kondane azot. Tirk la fé bann krime de mass kont bann z’arménien ? La plipar bann péi la kondane z’ot krime. Zordi nana in tribinal k’i kondane désèrtin moun pou bann krime de gèr é si dann tan-la l’avé tribinal-la kont bann kriminèl dé gèr, n’ora fali ziz bann kriminèl é bann kriminèl lété dann lo kan fransé. La prèv, lo prézidan La Frans la rokonète sa piblikman... La prèv ankor kan lo fransé résponsab bann masak l’a vni konm dépité, in bonpé dépité la kriy : Asasin ! Asasin !
Astèr ou i pans ké nou rényoné ni doi pa okip de sa. Poitan sa sé krime la fé dann nout l’androi l’oséan indien. Lo bann viktime té i fé parti nout bann z’ansète. An plis ké sa, nout zanfan épi nout ti zanfan domin va viv avèk banna, an ko-dévlopman, alor ni pé pa anlav nout min sinploman. Si ni fèrm nout boush ! Si ni anlav nout min par raport in krime kont l’imanité nou lé konplis de sa. Tok ! Pran sa pou ou é mète out moushoir par dsi.
Après les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
Le CIOM « national » aura bien lieu le 10 juillet au Ministère des Outre-mer, en présence du Premier ministre, François Bayrou et du ministre de (…)
Kan i ariv Novanm-Désanm-Zanvié, domoun i réziste pi ek la salèr. Zène-zan i mars dann somin, zène-fi i roul an dékolté ; sétaki i rod in manir po (…)
En avril 2025, la ministre malgache des Affaires étrangères, Rasata Rafaravavitafika a déclaré que "la position de Madagascar concernant la (…)
L’ancien chef de la diplomatie européenne a déclara qu’« en un mois, 550 Palestiniens affamés ont été tués par des mercenaires américains ». Une (…)
Après l’opération militaire d’Israël « Rising Lion » (« Lion dressé ») contre l’Iran dans la nuit du jeudi 12 au vendredi 13 juin 2025, et celle (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)