
Turbulence à la Mairie de Saint-André
5 juillet, parAprès les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
22 févrié 2024, sanm
Mézami avantyèr dann in bonpé klass inpé toute nivo la fé in dikté dann la lang kréol épi dann la lang ban franssé. Dikté dann la lang franssé, sa ni koné, é ni koné sirtou sa sé kékshoz lé pa fassil ditou. Bann zanssien i rapèl sirman lo « sink fote zéro » é té pa tro difissil si ou té pa in krak dann légzèrssiss ramass in bul. Dikté an kréol ébin zot i koné bien sa lé rar é tanmyé k’i fé in kou.
Mé, antanssion la fé in dikté biling, an kréol épi an franssé é lo shoi lé pa inossan, sé sète lo moune i vé in l’ansègnman biling an lang kréol épi an lang franssé. Mwin lé kontan zordi néna bann klass biling é suivan mon poinnvizé i fodré sistèm l’ansènman-la i kontinyé dévlopé : lo kréol sé in bézoin pou nou, é lo franssé sé in nésséssité. Arzoute avèk sa léspèryanss i amontre lo lansègnman biling sé in l’ansègnman i pé z’ète bien performan.
Astèr mi yèmré rapèl in késhoz : zot i koné lékritir oktob 1977 é zot i koné lo shèf an tète dan tan-la lété Boris Gamaleya avèk in gran troupe militan avèk li. Mé i fo mi di azot in n’afèr : Boris lété pou sinplifyé lo franssé pars pou li sé son konplikassion té i ral bonpé marmaye an aryèr. Si li la fé — pars sé li la fé — lo kréol 1977, pou li téi falé fé in lang sinpe pou lir, sinp pou ékrir, donk sinp pou dékodé épi sinp pou ankodé. Dé foi li téi di avèk nou : « zot i koné dann l’italien-la bann marmaye lékol la pa bézoin fé dikté pars zot i fé pa fote lortograf. » Vré, pa vré, sa mi koné pa mé mi di narté bien gayar pa z’ète dann lobligassion fé dikté toulézor shak zour…
Donk si mwin noré in vœu pou fèr sé ké la nouvèl ékritir an kréol i dispanss bann nouvo rényoné fé dikté an kréol toulézour — é mèm dann franssé si in zour bann koko fromaz i gouvèrn anou i désside sinplifyé lékritir an franssé… Kozman-la sé sète in moune la fé dikté par dsi dikté dé zané é dé zané, avèk plézir pars ou néna touzour plézir kan wi yèm fé in légzèrssiss mé té pa in plézir pou mwin oir bonpé mon bann kamarade soufèr pars zot téi gingn zéro souvan défoi.
A bon antandèr.
Justin
Après les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
Le CIOM « national » aura bien lieu le 10 juillet au Ministère des Outre-mer, en présence du Premier ministre, François Bayrou et du ministre de (…)
Kan i ariv Novanm-Désanm-Zanvié, domoun i réziste pi ek la salèr. Zène-zan i mars dann somin, zène-fi i roul an dékolté ; sétaki i rod in manir po (…)
En avril 2025, la ministre malgache des Affaires étrangères, Rasata Rafaravavitafika a déclaré que "la position de Madagascar concernant la (…)
L’ancien chef de la diplomatie européenne a déclara qu’« en un mois, 550 Palestiniens affamés ont été tués par des mercenaires américains ». Une (…)
Après l’opération militaire d’Israël « Rising Lion » (« Lion dressé ») contre l’Iran dans la nuit du jeudi 12 au vendredi 13 juin 2025, et celle (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)