
Turbulence à la Mairie de Saint-André
5 juillet, parAprès les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
4 zwiyé 2017, sanm
Mon shèr nové, mon spès salté, rouj de fon dovan l’étèrnité, mi pans ou osi ou i doiz’ète véksé par lo parol nout prézidan La Répiblik, mésyé Macron, kan li di nana désèrtin k’i réisi épi d’ot k’i vo pa arien. Akoz, la pa vré sa, Dsi mil pèrsone si na dis i réisi é i amontr z’ot valèr, néna 990 i réisi pa épi zot i vo pa arien vi ké zot sé demoun de rien. Sé la vi k’i amontr anou sa, é in prézidan noré poin lo droi di la vérité ? Manz m’a péyé don. Tok ! Pran sa pou toi !
Mon vyé matant k’i koz touzour la boush rouvèr, mi pans si ou l’avé fé travaye in pé out koko, ou noré pa di dé shoz konmsa… Ou mèm matant kan nou lété pti épi nou té i sava out kaz, tazantan ou téi fé sivé lapin èk dopin fri. Té bon sète afèr la ! Ou té i di pa, out gro-mèr l’avé poin son parèy dsi la tèr pou fé in bon sivé lapin ? Alor matant, in moun i fé in sivé lapin, lo méyèr di mond, sé in moun de rien sa ? Sansa in moun dé valèr… Kan lo prézidan i di son bann kozman kouyon mi èmré savoir, kosa li koné dsi bann moun i pass dann in gar, si li pans tousa d’moun la i vo pa arien. Pétète an mazorité zot na poin l’arzan pli k’i an fo, mé, lo sèl tèrmomète pou mézir la valèr sé l’arzan ! Ébin lo talan alor ?
Moin na touzour dann mon tète in kozman mésyé Barat, profésèr l’inivèrsité, in jéni par li mèm épi li té di anou : « In moun de rien sé, la plipar d’tan in moun de talan ! ». Mésyé Barat té i koné in réyo n dsi lo talan. Avèk demoun l’inivèrsité té i mète pa anlèr li la fé in l’institi téi apèl l’Ila (institi la linguistik é l’antropolozi) é li mèm té i di, an parmi son bann kolaboratèr néna in bann vré talan.
L’avé inn téi élèv moush a myèl é téi amontr bann marmaye zoué fotbal, é an plis ké sa li l’avé in gran konésans la lang vietnam é la kiltir vietnamienne. In n’ot té i pratik bien la lang arab, l’ékonomi, épi li té i fé la kaligrafi arab : in mèrvèye, mi di azot. L’avé in n’ot li té i koné bien lo tamoul, in ot lo shinoi, in n’ot ankor lo malgash, épi lo roumin, lo zaponé, lo thaïlandé, lo kréol rényoné é la kiltir rényonèz. Vré pou vréman bann moun de rien, sé dé moun de talan, avèk inn sansa plizyèr talan.
Dann tan l’ésklavaz l’avé bann noir dé talan : zot lété ménuizyé, maréshal féran, sharpantyé, kuizinyé, tayèr sharrtyé, drésèr d’shoval épi drésèr d’shien, zot té i koné okip bann kok bataye. Sa sé in bann moun dé rien. Alé zoué kanète mésyé lo Prézidan, mi pé asir aou, bann moun dé rien sé bann moun de talan. Fransh vérité !
Après les coupures d’eau mémorables sur fond de polémique, le conflit Mairie de Saint-André-Cirest qui perdure, les plaintes à répétition, les (…)
Le CIOM « national » aura bien lieu le 10 juillet au Ministère des Outre-mer, en présence du Premier ministre, François Bayrou et du ministre de (…)
Kan i ariv Novanm-Désanm-Zanvié, domoun i réziste pi ek la salèr. Zène-zan i mars dann somin, zène-fi i roul an dékolté ; sétaki i rod in manir po (…)
En avril 2025, la ministre malgache des Affaires étrangères, Rasata Rafaravavitafika a déclaré que "la position de Madagascar concernant la (…)
L’ancien chef de la diplomatie européenne a déclara qu’« en un mois, 550 Palestiniens affamés ont été tués par des mercenaires américains ». Une (…)
Après l’opération militaire d’Israël « Rising Lion » (« Lion dressé ») contre l’Iran dans la nuit du jeudi 12 au vendredi 13 juin 2025, et celle (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
C’est dans une ambiance chaleureuse avec un état d’esprit fraternel que les délégués de la Section PCR de Sainte-Suzanne se sont réunis en (…)
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)