Bann moun-la lé pli pir k’siklone !

26 octob 2015, sanm Justin

Na poin lontan moin t’apré rogard dsi internet in bann de moun t’apré défrish in foré. Oté lé ga ! Kalité pyé d’boi banna té apré koupé, moin mèm la zamé vi sa apark lontan dann désèrtin foré. In pé, d’apré sak mi pans, i fo troi-kat pèrsone, main dan min, pou fé lo tour. Kan sa té i tonm, mi pé dir azot sa i fé in gran fraka. I paré inn-dé pyé d’arb, an parmi, l’avé plis sisan z’ané.

Mi oi zot déza la ! Zot l’apré pans sa i éspas dann péi Gabon, sansa dann Brésil, dann Madégaskar, dann l’ékouatèr, sansa dann d’ot péi ankor. Détronp azot, sa la éspas La Rényon ! Mèm dann la komine Sin-Pol pou fé in nouvo l’opital. Ousa i sava fé sa ? Dann la Plène Chabrier, pa tro loin l’ansien l’antène Oméga.

Antansyon, la pa moin pou pans i fopa fé lo « pol sanitèr l’ouèst ». An kontrèr sanm pou moin sa té in n’afèr té i doi fé dopi lontan. Sak mi pans, sé k’i fo kant mèm pran prékosyon pou détrui nout foré, lo moins posib.arzout èk sa, si mi tronp pa, la pa pran non pli prékosyon pou vérifyé si na poin in tras nout l’istoir partou la-ba pars, obli, pa sin-Pol lété promyé kartyé péplé… nout promyé kapital.

Zot va dir amoin la pran prékosyon pa tro loin l’androi-la, plant in pti pyé d’boi grosèr in zèrb Sin-Pol-dsi lo l’androi i sa fé lo l’éco-cité – é i pé éspéré dann sisan z’an sar fine trap la grosèr lo bann z’ansien. Bann z’ansien ? Zot sar mor, pouri, sèk éparpiyé, é pèrsone i pans ar pi azot.
Sof mon réspé, mé na dmoun danzéré, isi La Rényon ! Demoun pli pir k’siklone !

Padport

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus