
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
5 mé 2020, sanm
Yèr matin, lindi, moin la parti la farmasi pou gingn inn-dé médikaman pars mon zo i fé mal in pé. Moin la anprofite pou d’mann lo farmasien si li l’avé mask pou vann. Farmasien-la la pète a rir. L’èrla moin la domann ali kosa mon domand l’avé l’èr bizar-étranj. La fé rir ali ankor plis.
Poitan l’avé poin arien pou étoné dann mon késtyon. Lé normal rode in produi ou i pé an avoir bézoin in somenn avan, pars dann in somenn sé lindi 11 moi d’mé é an prinsip i dékonfine. Donk ala in produi mi pé an avoir bézoin dizon si mi rant dann kar, dizon ankor pou ète poli par rapor in n’ot moun mi pé trouvé si li port in mask. Final dekont farmasien la di amoin li kont an avoir pou la finisyon la somenn. Moin la pa rode ki k’i pèrd ki k’i gingn é moin la dévir mon talon.
Mé dann mon do, moin la antann lo moun apré di avèk inpèrsone i travaye dann son farmasi : « I sar fé lo mèm zafèr avèk lo bann tèst : sa osi na poin lo nonm k’i fo ». Konfyans lé mor dsou pyé tamarin, sansa konfyans la tyé son mètr konm i di dann nout kréol rényoné.
Mé zami, kan moin téi travaye dann in gran lorganism sosyal, moin té i antann souvan mon bann dalon apré krétik lo bann gran dirijan é téi kriye azot bann planèr, bann planète pars zot lété in pé loin par raport lo térin. Mé dann sète afèr téi pé la plipar d’tan ratrap lo kou. Mé zordi nou lé dann in n’afèr grav i konsèrn plis soisant milyonn moun é si i loup. Si i loup ?
Ni pé dir sé in katastrof mé si so katastrof-la i rant dann in éstratézi pou par égzanp fé gingn larzan bann laboratoir-mi diré pa si sé in késtyon transform in pé la piramid dé zaz pars lintansyon sré kriminèl é i pé pa akiz bann dirijan koma, san prèv. Ankor ké moin la antann bann tète do zèf apré parl–mé sa té l’imour sa - rétabli lékilib la démografi.
Pou zordi m’a kontant amoin dir solman bann gran dirijan i plane : in bann planèr, in bann planète ziska prèv lo kontrèr.
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)