
Accord historique pour la Nouvelle Calédonie
14 juillet, parTrente sept ans après la poignée de main historique engageant la Nouvelle-Calédonie sur le chemin de la paix, nous prenons maintenant la voie de (…)
5 juin, par
Mézami lo dézorde dann klima sa sé kékshoz ni koné dopi dé zané é dé zané é toute bann sharjèr d’lo la gingn lokazyon dopi dé zané pou fé prann anou po d’shanm pou pla kouvèr. In pé la di partou néna pwin d’dérègleman klimatik, in pé la di néna mé la pa in fote imene sé mèm in fénomène natirel, d’ote la di sé lo l’aktivité imène k’i provok dérègleman-la.
Ni rapèl koman Paul Vergès lété angajé dann dossyé-la avèk lo GIEK, mé ni rapèl galman koman sak néna la min-miz dsi linformassion issi La Rényon la fé toute sak i falé pou kashyète la vérité. Paul Vergès té i dirij lo Giek avèk a la klé in rapor toulézan, mé bann télé la zamé anparl de sa konmsi si sé Paul Vergès i anparl de sa, i fo pa di rien la dsi mèm si firamézir k’lo tan i pass firamézir la vérité i éklate é ni oi koman limanité lé pri dan l’arozoir.
Astèr ni antann in pé i di lé vré néna bann zakor d’ Paris mé kossa i fé si ni assossyé sansa ni assossyé pa konmsi bann gran Péi néna lo monopol pou lite konte lo dérègloman klimatik. In pé i di, tanpir si La franss i fé pa son par d’travaye pars fransh vérité i oi pa kossa èl i pouré fèr.Issi La Rényon in pé i di : « kouék ni sava fèr ladan avèk noute ptite grossèr ?Pou kossa ni pran anou don ? »
Pou mwin shakinn i doi fé son par dann travaye é mi rapèl in zistoir rakonté par Elie Hoarau dsi sak in minislkil zoizo- lo kolibri- téi fé dann in linssandi d ’foré : li téi plonj dann flèv épi li téi ramenn dé-troi goute delo pou larg dsi linssandi. Lé zot zanimo i di zoiz-la : « kossa wi fé a koté d’in gran linssandi konmsa ? Wi panss wi sava étinn dofé ou la ? »Lo zoizo i réponn : « Mi fé sak mi gingn é toute i doi fèr sak zot i gingn. ! »..L’èr-la bann gro zanimo la kalkil in kou é zot la mète a anvoye delo pou étinn dofé é l’ariv o bite…D’ète égzanplèr sa sé in n’afèr k’i sèrv kékshoz.
Sa i vé dir nou ossi La Rényon ni doi fé sak ni doi fé pou lite konte lo dérègloman klimatik é pou mète anou dann bann zakor d’Paris si ni ariv pa toussèl, mi panss légzanp ni pé doné va ansèrv kékshoz pou lo monde antyé.
A bon antandèr salu !
Trente sept ans après la poignée de main historique engageant la Nouvelle-Calédonie sur le chemin de la paix, nous prenons maintenant la voie de (…)
Quelques jours avant la tenue du CIOM à Paris, à Saint-Benoît, une centaine d’acteurs politiques (PS-EELV-PCR-Banian-Ansanm-Place Publique), (…)
Madanm Biganbé l’apo fé kui manzé ; misié Biganbé l’apo as manzé-koson. An-minm-tan, tou lé dé i diskit ansanm : « Marsel1 ! Zot i sa fer l’ (…)
Le Comité du patrimoine mondial de l’UNESCO, réuni à Paris, a décidé de retirer trois biens situés à Madagascar, en Égypte et en Libye de la Liste (…)
La réunion du Comité interministériel des Outre-mer (CIOM) organisée le 10 juillet par le gouvernement à Paris, sans la présence des élus locaux, (…)
Mézami souvan dé foi, pou sète istoir d’maryaz, lantouraz famiye i fé lanmanshman é si lo zanfan , karaktèr lé fèb,ala ké li lé anbarké dann in (…)
Les planteurs et usiniers réunis en commission mixte d’usine dans le sud le 7 juillet ne sont pas parvenus à un accord. Dans un contexte où la (…)
Le Parti communiste Chinois (PCC) est né le 23 juillet 1921, à Shanghai, dans la partie colonisée par la France. Le 1er octobre 1949, Mao proclame (…)
Sept prix Nobel d’économie ont appelé à mettre en place un impôt minimum sur les patrimoines des plus riches. Parmi les signataires de cette (…)
Quelques jours avant la tenue du CIOM à Paris, à Saint-Benoît, une centaine d’acteurs politiques (PS-EELV-PCR-Banian-Ansanm-Place Publique), (…)
La commission d’enquête sénatoriale sur l’utilisation des aides publiques aux grandes entreprises a rendu son rapport le 8 juillet, après six mois (…)
Le premier ministre, François Bayrou, s’est exprimé devant les préfets de régions et de départements, ainsi que les secrétaires généraux des (…)