Demin nou va mont dan lé o, lé o, lé o

13 juillet 2013, par Justin

Solon la NASA, la kantité gaz karbonik (dyoxid de carbone) i sort dépas in nouvo piton é i arsanm pa li sava arèt koméla. Kosa i lé lo gaz karbonik ? Sé in gaz i fé léfé d’sèr, donk li sé in prinsipal résponsab léshoman klimatik. Mi antan in pé l’apré morgogné, apré di, arèt in pé èk sa foutor ! Poitan, si ni pran pa prékosyon, si ni dévlop pa nout protéksyon — si l’imanité i dévlop pa son protéksyon, li lé riskab an avoir lannuiman plis ki n’an fo.
Koté nou dan loséan Indien nana l’il Moris. L’il Moris i baz dsi son tourism ? Pa solman, mé kant mèm in bonpé. Son bann plaj, sé son rishès. Mi pans tout demoun la parti la-ba sar dakor avèk moin. La pa pou son montagn, son sirk, son piton ké demoun i èm alé la-ba. Mé son plaz nana in problèm. In pé i dégrène firamézir : douz plaj lé an danzé. La moityé son bann plaj. Alor, zot i konpran si gouvèrnman épi bann résponsab i komans trakasé. 2050, sé apré d’min, é apré d’min, Moris lé riskab pèrd la moityé son bann plaj... Arzout èk sa, la pa lo sèl problèm. l riskab an plis an avoir moin de lo, par la 13 pour san an moin.
Nout bann kouzin lé bien trakasé, mé zot i sèy fé in plan pou sov azot. I paré bann zéspèr zaponé i èd azot dann travay-la. Zot i lès pa fèr touléka, é oplis zot i pran lé shoz an avans, oplis zot na dé shans sov sak lé posib sové.
Nou pandan éstan-la, nou lé san sousi, ni pans nou zanfan la Frans é la Frans va anpar anou kont lo danzé. Donk pa bézoin inkyété… épi, si nou lé dann malizé, konm di la mizik Ousa ni sava : « Domin nou va mont dan lé o, lé o, lé o ».

NB : NASA, sé l’administasion nasyonal laéronotik épi léspas. Sa in n’afèr amérikin.

« Le changement climatique est un défi très important pour l’humanité. Selon la NASA, les taux de dioxyde de carbone ont atteint un pic record de 400 parties par million et la tendance est à la hausse », ce qui signifie pour les prochaines années : élévation des températures et du niveau de la mer, modification du régime des précipitations, et augmentation de la fréquence et de l’intensité des épisodes météorologiques extrêmes.

Le phénomène d’érosion qui affecte plusieurs plages de l’île est déjà l’un des effets de ce changement.

Outre cette perte conséquente au niveau de ses plages, l’île s’expose également à une diminution progressive de ses ressources en eau qui pourrait être de l’ordre de 13% d’ici 2050, rapporte-t-on sur lexpress.mu

Justin


Signaler un contenu

Un message, un commentaire ?


Témoignages - 80e année


+ Lus