Démyé, avann kozé, tourn sète foi son lang dann son boush !

30 désanm 2010, sanm Justin

Tanto-la, in dalon la rakonte amoin in z’istoir. Z’istoir in gran-grèk i sorte déor épi la vni Lazaret pou fé in diskour. Sa lé normal é la poin pou roproshé. Dizon sa i fé parti son bann misyon dann nout péi. Sof ke, dann son paroli, nana in kozman la étone in pé d’moun té la. I paré, li la di, dann Lazaret l’avé poin aryink zésklav ou sansa zangazé, l’avé galman in l’infirmyèz té i sort la France, é solon li, i fo pa obli madam-la. Bien sir lo l’infirmyèz té blan. Bien sir lo l’infirmyèz té ki sort l’Erop. Alors, mi sèy fé travay mon tète pou konète kèl lété son l’intansyon.

Mi pans, si li té vé dir, an parmi bann z’ansète bann Rényoné i fo pa obli bann moun té i sort l’Erop, moin sré tanté d’dir li na rézon. Mé pétète té i falé pa non pli obli toute demoun té i sort ossi lé z’ot landroi dann nout l’istoir ofisyèl. Konm sa noré té pli zis, konmsa noré té pli ékitab. Astèr, mi trouv son kozman lé in pé zénan déssi lé z’antournir. Pars si i parl bann moun lété viktime la trète, lété viktim lésklavaz, moin pèrsonèl, mi mazine sak ni doi pans an promyé, sé so zistoir d’krime kont l’imanité é koman-koman si l’avé in l’infirmyéz dann tan-la lété pou done in kou d’min so krime la. Moin, moin noré di, i fo pans aèl, mé i fo pa oubli kant mèm èl lété konplis dann lo gran trikmardaz.

Parèy si i anparl nout z’ansète zangazé, i fo pa ni obli la maltrète azot konm té i maltrète zésklav, épi souvan défoi, bann zangazist la pa réspèkt zot parol, zot kontra, sirtou kan té i ariv déssi la finissyon, épi té i doi vèrs azot in bon moné. L’èr-la, lo zangazist l’avé poin larzan, té i fo sign sinkan ankor pou toush out prime, sansa pou pa toush arien. Si tèlman ké gouvèrnman anglé la déside kass lo kontra lo onz novanm 1882. É lo l’infirmyèz, mi pans lété inpé konplis dann so léskrokri.

Alors, san vouloir ziz lé z’inn épi lé z’ote, san fé lo donèr d’losson, mi profèr invite in pé tourn sète foi zot lang dann zot boush avan fé déssèrtinn déklarasyon.

Justin


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus