
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
18 mé 2020, sanm
Mé zami, mi souvien na poin lontan, bann dévin épi bann fo-profète kan zot téi suiv déga cauvid-19 té apré fé dann La chine, dann l’Iran, dann l’Anglétèr, épi dann d’ot landroi té i di kan maladi-la v’ariv dann l’afrik lo moun va oir koman sa i défrish-in pé téi di mèm sar konm in nouvo guèr mondyal .
Zordi la maladi la fine ariv dann l’afrik é lo déga lé pa konm zot l’avé prévi avèk zot lékwasyon matématik. L’arivé, mé ziska zordi la pa fé si tèlman déga banna l’avé anonsé. Antansyon, in bonpé d’moun la tonm malad mé la pa tyé par milyon, ni par milyé. Donk alala ankor in kouyonad bann prévizyonis la fé é toulmoun i doi zète kontan zot gro lérèr.
Mé koman in n’afèr konmsa lété posib ? La pa par la volonté lo Sin-téspri bien antandi. Banna dann bann péi l’afrik la mète mask, la aplik bann prékosyon, la fé zoué léspèryans zot l’avé dann tan virus ebola épi d’ot shoz ankor. Zot la pa néglizé non pli bann tizane zot té i koné fé é si posib zot la modèrnizé.
Mé antansyon dann bann péi l’afrik la pa solman aplik tizane gro momon dé foi la modèrnizé konm Ma dégaskar-nout zoinal la fine anparl azot sa-, konm Cameroun épi d’ot péi ankor é zot la kado zot médikaman zot band frèr l’Afrik. Mé in l’androi bann loksidan téi atann azot, zot la réponn prézan, sé dann la syans modèrn. In légzanp : néna dé zyinjényèr sénégal la invant in robo zot l’apèl doktèr K.
Kosa i lé sa ? In bon l’ède pou bann médsin épi lo pèrsonèl santé. Li koné réponn kan néna in soneri d’irzans, i koné amenn manzé, pran la tanpératir bann malad épi fèr ankor in ta d’zafèr pou pèrmète bann soignan évite la maladi trap azot. L’èrla i pé dir zot i marsh avèk zot tan. In léspoir épi in sinbol pou l’afrik pou amontr in pé désèrtin kèl koté brinjèl i sharj. Pou amontr in pé kart la pa solman dann zot min. Alé ! ni artrouv domin.
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)