
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
18 out 2009, sanm
Bann pèst vézétal ? Sa i mank pa issi. Na inn-dé, lé pa bon pou nout inn-dé, konm par ébzanp, gouyavyé, nou lé fine byin abityé ansanm, épi ni èm sa byin, konm,par égzanp, gouyavyé. In pèst k’i fatig anou in bonpé, sé rézin maron.
I prétan dir, zozéforé la anvoy toute son bann journalyé, par-la sisan-karante pèrsone, dépi kèk-é-kèk z’ané pou fini avèk la ras lo modo pèst mé i gingn pa. Pli pir sé li k’lé riskab fini avèk nout byodivèrsité.
Alors, in bann boug, la tète i travay dir - afors i travay, i shof ! -la parti rode in moush blé, plito in zanr guèpe-blé, pou fini avèk lo pèst, sansa byin diminyé ali. Oté ! guèp-la i ponn épizapré, son bann larv i détrui lo bann fèy rézin maron ziska fé krèv lo pyé. Lé valab ! Solman, na konm in défo, pars lo guèpe,rézin maron i kontant pa li,ala k’li vyin poz déssi flèr lansan, flèr léishi, épi in plant lo nom lé ziska insolan vi k’li apèl taba-bèf. Dann déssèrtin z’androi, moush blé i sava ziska ponn dann marmite dé ri. Alé savoir, kèl dyab la tourn son tète, alé savoir si son voiyaz dépi Simatra ziska La Rényon la pa rann ali fol.
La lite byolozik ? Sa i pé ète bon, mé lé riské si i pran pa byin prékossyon. Dizon lé pa toultan nésséssèr, si na d’mounan kantité pou fé lo mèm travay. Akoute amoin byin ! Rézin maron lé dir, mé li lé dir pou li, pars gran kouto, pikarok, piosh épi défé, sa pé fatig ali ossi. Byinsir, si i mète trépé d’moun, li va kontinyé fé son vayan, mé si i mète bon-pé dmoun, lé riskab règ son cont olèrk fé travay sisan-karant pèrsone, l’avé mète o boulo si-mil katsan gabyé-kosto, dann in gran sèrvis l’anvironeman, moin lé sir nora pa été parèy. É lo moush blé nora pi rèst dann son péi !
Justin
Lésplikasyon inn-dé pti mo :
gran sèrvis lanvironeman : sa mèm program parti kominis i domann pou protèz la natir.
zozéforé : l’o.n.f
taba-bèf : la pa insolan, sé in plante i pous dann la foré mar-long (climedia hirta).Sé in pèst galman !
in pèst vézétal : in plante i sort dann in péi déor é i pran la plas bann plant indizène.
tourn la tète : fé pèrd la rézon.
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)