Fonnkèr, Fonnkézèr, Fonnkézèz, péi bann fonnkézèr

14 out 2020, sanm Justin

Fitintan mi ansouven, moin té i antann souvan in pé téi di Lil Bourbon – zordi La Rényon - sé lil bann poète. Banna téi vé dir, dann tan-la, bann poète d’isi téi fé bann poézi dann la lang bann fransé. Mi pans, nout tout i koné désèrtin poète mèm désèrtin poète rokoni laba dan La frans é lo pti mond litérèr téi rokoné azot konm poète fransé.

Charles Marie René Leconte de Lisle, di simploman Leconte de Lisle poète fransé né 22 oktob 1818 dann kartyé sin-Pol dann lil La Rényon, mor dan ! La frans l’ané1894, 17 zilyé. Auguste Lacaussade poète fransé né le 8 février 1815 Sindni, dann lil bourbon é mor dann Pari 31 zilyé1897, Évariste Désiré de Forges, shovalyé vikont de Parny, poète fransé né lané 1753 Sin-Pol dann lil bourbon, mor l’ané 1814 dann Paris. Bertin poète français né dan l’il bourbon. Né La Rényon mé portan pou listoir létikète poète sansa ékrivin fransé. Konbien néna d’moun konmsa ? In bonpé mi pans.

Mé kansa lé né la poézi kréol rényonèz ? Sète zordi ni apèl fonnkèr, fonnkézèr, fonnkézèz. Sète i rovandik son lidantité konm rényoné. Mi sava pa di bann nom pars moin lé sir m’a obliyé, m’a shoizi in pé, m’a lès d’ot par koté é sar pa just. Moin lé riskab obliy bann shantèr fonnkézèr-fonnkézèz… bann i slamèr-fonnkézèr-fonnkézèz,, maloyèr, ségatyé mé tout banna avèk in fibr poétik i pé pa gnoré… Mèrkrodi soir dann l’archipel dési Rényon promyèr moin la gingn l’okazyon oir in gayar fime dsi bann fonnkézèr, fonnkézèz La Rényon. Moin lété kontan oir bann zansien, moin lété kontan oir bann nouvo é dann mon kèr moin téi di : Bondyé ségnèr, lo péi bann poète, lo péi, bann fonnkézèr-fonnkézèz sé koméla. Nou lé né dan la doulèr épi léspoir ! Dann lo déni épi la fyèrté ! Ni proklam nout kisa nou lé, ni krash dan la figir kolonyal nout lidantité. Nou lé rényoné kant mèm, rényoné...

Padport

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus