Fransé oui ! Mé kréol ossi ! Lé bon sa pou nou !

13 octob 2010, sanm Justin

Matante Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spès salté,
Moin la antandi dir bann kréolist (avèk in "k" siouplé !) la roganiz in kolok. Dann son l’idé, nout patoi kréol i doi rant partou, ansèrv partou, fé toute z’afèr i fé zordi an fransé. Akoz tousa d’moun byin instruyé, k’i koz byin fransé, k’i ékri byin so lang-la, akoz zot l’apré pèrde z’ot tan konm sa ? Zot la poin riyin pou fèr don ? Kan s’ré t’i, amontr bann marmay épi bann z’adilt nout lang nasyonal. Si zot i vé, kolok azot ! Pèrde lo tan si zot i vé ! La pa sa va fé myé marsh lé shoz. Pran sa pou toi !

Justin la fé pou répons :
Mon vyé matante k’i koz touzour la boush rouvèr,
Ala ké v’i anbrèye déssi bann vyé ranguène. Ala ké v’i sorte dann tiroir bann vyé moushoush l’idé k’i marsh pi. Mi koné, kan la droite i pran in pouvoir, èl i vé toultan rotourn konm dann tan lontan : lo tan té i fo pa di "La Rényon, mon péi !", "la kiltir rényonèz", "l’istoir La Rényon". Parl pi l’égalité bann kiltir ! Matante, m’i rodi a vou, nout lang nasyonal sé lo fransé, mé nout lang réjyonal sé lo kréol rényoné. Sa lé marké dann la konstitisyon. Na poin méyèr plas pou sa.
Alors, fransé oui ! Mé kréol ossi ! Lé bon sa pou nou !

Justin


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus