Après la protestation, où est le projet pour sortir La Réunion de la pauvreté ?
25 juillet, parCombattre les causes du chômage de masse
13 octob 2010, sanm

Matante Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spès salté,
Moin la antandi dir bann kréolist (avèk in "k" siouplé !) la roganiz in kolok. Dann son l’idé, nout patoi kréol i doi rant partou, ansèrv partou, fé toute z’afèr i fé zordi an fransé. Akoz tousa d’moun byin instruyé, k’i koz byin fransé, k’i ékri byin so lang-la, akoz zot l’apré pèrde z’ot tan konm sa ? Zot la poin riyin pou fèr don ? Kan s’ré t’i, amontr bann marmay épi bann z’adilt nout lang nasyonal. Si zot i vé, kolok azot ! Pèrde lo tan si zot i vé ! La pa sa va fé myé marsh lé shoz. Pran sa pou toi !
Justin la fé pou répons :
Mon vyé matante k’i koz touzour la boush rouvèr,
Ala ké v’i anbrèye déssi bann vyé ranguène. Ala ké v’i sorte dann tiroir bann vyé moushoush l’idé k’i marsh pi. Mi koné, kan la droite i pran in pouvoir, èl i vé toultan rotourn konm dann tan lontan : lo tan té i fo pa di "La Rényon, mon péi !", "la kiltir rényonèz", "l’istoir La Rényon". Parl pi l’égalité bann kiltir ! Matante, m’i rodi a vou, nout lang nasyonal sé lo fransé, mé nout lang réjyonal sé lo kréol rényoné. Sa lé marké dann la konstitisyon. Na poin méyèr plas pou sa.
Alors, fransé oui ! Mé kréol ossi ! Lé bon sa pou nou !
Justin
Combattre les causes du chômage de masse
Mézami bann marmaye lékol lé an vakanss, mé pandann tan-la bann zadministrassion i prépar la rantré skolèr é biensir i fé an sort sa i spass dann (…)
In kozman pou la rout
« La Voix des Origines : Ces géants qui ont pensé l’Afrique unie » — Épisode 9 : Épilogue
Rapprocher les lieux d’habitation des bassins d’emploi
Un guide du randonneur avec des messages rappelant les bons réflexes
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
315 emplois supplémentaires en trois mois
Versement du reliquat de l’aide à la production de canne à sucre pour la campagne 2025-2026
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)