Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
31 mars 2022, sanm

Néna shien é shien, épi néna lo moune la tonb lé mèm pa antréténi.
Mézami mi vé anparl azot in n’afèr Olivier Bancoult i anparl anou shak foi li vien rande anou vizite issi la Rényon. Bande léktèr nout zoinal i koné sa, mé mi panss i fo fé passé sète afèr-la, i fo demoune i koné.
Kossa i lé ?
Kan l’arive pou fé alé bande shagossien, ladministrassion bande zanglé la di toulmoune amenn zot shien. Demoune l’améné si tèlman bann zabitan téi koné pa lo mal, la méshansté, épi la vyolanss. Kan lo bande shien l’arivé la fé rante azot dann kalorifère épi la gaze lo bande shien. Inn fasson pou bien fé kon prande demoune si zot i vé pa alé – dann tan-la té pou alé Salomon avèk Perhos Banos – ala lo déstin téi atande azot.
Mé si bande shien bande chagossien lété trété konmsa, néna zordi d’ote shien bien okipé, dan la vi, konm dan la mor. Si zot i gingn in zour alé Diégo-Garcia, – sa lé dann Chagos sa ! – zot va trouv in gayar simetyère avèk in tonb par shien bien antroténi, bien prope avèk lo nom, la date néssans, la date la mortalité bande shien la sèrv dsi la baze militère.
Donk néna shien é shien : néna shien sak lé gazé épi bande shien lé bien konsidéré. Mé lo moune mor dann toussala ?
Mwin la di azot dopi 1784 néna demoune pèrmanante dann Chagos. Sa fé in bonpé zénérassion é bonpé té antéré dann bande zil. Dopi bande zané 1970 bande tonb lé pa antréténu sof loin-an-loin kan in pé shagossien i gingn la pèrmission alé shé zot. Moi d’février nou la vu Olivier avèk son kate dalon-dalone apré nétoiye la tonb bande zansien shagossien mor é antéré laba.
Drol péi ! Lo shien shagossien lété gazé, simetyère bande shien l’armé lé bien antroténu é bande tonb shagossien lé abandoné : mèm pa in bouké flère lo promyé novanb.
Drol de moune ké bande zanglé : i gingn même pa anvoye demoune pou fé in pé la propté bande tonb shagossien. Gouvèrnman Langlétère, gouvèrnman bète é méshan pou vréman lé ga.
Justin
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture