Gouvèrnman Langlétère, gouvèrnman bète é méshan (3)
31 mars 2022, sanm Justin
Mézami mi vé anparl azot in n’afèr Olivier Bancoult i anparl anou shak foi li vien rande anou vizite issi la Rényon. Bande léktèr nout zoinal i koné sa, mé mi panss i fo fé passé sète afèr-la, i fo demoune i koné.
Kossa i lé ?
Kan l’arive pou fé alé bande shagossien, ladministrassion bande zanglé la di toulmoune amenn zot shien. Demoune l’améné si tèlman bann zabitan téi koné pa lo mal, la méshansté, épi la vyolanss. Kan lo bande shien l’arivé la fé rante azot dann kalorifère épi la gaze lo bande shien. Inn fasson pou bien fé kon prande demoune si zot i vé pa alé – dann tan-la té pou alé Salomon avèk Perhos Banos – ala lo déstin téi atande azot.
Mé si bande shien bande chagossien lété trété konmsa, néna zordi d’ote shien bien okipé, dan la vi, konm dan la mor. Si zot i gingn in zour alé Diégo-Garcia, – sa lé dann Chagos sa ! – zot va trouv in gayar simetyère avèk in tonb par shien bien antroténi, bien prope avèk lo nom, la date néssans, la date la mortalité bande shien la sèrv dsi la baze militère.
Donk néna shien é shien : néna shien sak lé gazé épi bande shien lé bien konsidéré. Mé lo moune mor dann toussala ?
Mwin la di azot dopi 1784 néna demoune pèrmanante dann Chagos. Sa fé in bonpé zénérassion é bonpé té antéré dann bande zil. Dopi bande zané 1970 bande tonb lé pa antréténu sof loin-an-loin kan in pé shagossien i gingn la pèrmission alé shé zot. Moi d’février nou la vu Olivier avèk son kate dalon-dalone apré nétoiye la tonb bande zansien shagossien mor é antéré laba.
Drol péi ! Lo shien shagossien lété gazé, simetyère bande shien l’armé lé bien antroténu é bande tonb shagossien lé abandoné : mèm pa in bouké flère lo promyé novanb.
Drol de moune ké bande zanglé : i gingn même pa anvoye demoune pou fé in pé la propté bande tonb shagossien. Gouvèrnman Langlétère, gouvèrnman bète é méshan pou vréman lé ga.
Justin
30 juillet, par Manuel Marchal
Maintien de l’argent de la LODEADOM : Les entreprises dépendent de l’assistance de la France dans les anciennes colonies comme La Réunion
30 zwiyé, sanm Justin
In kozman pou la rout
30 juillet, par David Gauvin
L’agenda 2030 à La Réunion : le bilan interdit (4/5)
30 juillet, par Manuel Marchal
Visite officielle de Michaël Randrianirina en Égypte
30 juillet
Maintien de l’argent de la LODEADOM : Les entreprises dépendent de l’assistance de la France dans les anciennes colonies comme La Réunion (…)
29 juillet, par Manuel Marchal
L’échec d’un système
4 juillet, par Manuel Marchal
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
4 juillet, par Manuel Marchal
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
6 zwiyé, sanm Justin
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
4 juillet, par Manuel Marchal
315 emplois supplémentaires en trois mois
4 juillet
Versement du reliquat de l’aide à la production de canne à sucre pour la campagne 2025-2026
9 zwiyé, sanm Justin
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)