Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
30 mars 2022

Mézami,
Dann bande zané 1960-1970 l’avé la guère froide rante bande grande puissans é oila ke GB (Langlétère) i désside fini avèk son bande koloni. Parlfète lété pa pou fini réèlman mé konm i di, sorte par la porte épi rante par la fénète. An Kontinyan lésploitassion é an même tan arète dépanssé pou la po patate.
I fo dire, Langlétèr téi sorte la guère 1939-1945 in pé afayi, é in pé o flan mé èl téi vé konsèrv son ran Grande puissans é pou sa rokonstityé son larmée avèk bande lékipman modèrn – in légzanpe, ékipe son sou-marin avèk fizé pollaris. Sa lé modèrne, mé i koute shèr, é larzan i trouv pa sou la pate shoval.
L’amérik i vé absoliman fère fass l’URSS é pou sa konstrui bande baze in pé partou dsi la tère pars téi vé kontrol lo monde antyé konm promyé puissans ékonomik épi militère.
Langlétère i propoze bande zamérikin dë landroi dann loséan indien pou fé son baze : Aldabra (zordi téritoir séséloi) épi Chagos é dann Chagos lil Diégo Garcia. Bande éspéssyalist la parti vizite lé dé landroi… Aldabra in landroi néna bande tortu zéan é bande zamérikin la pa vouli pars i fo pa alé annuire bande tortu konmsa. Diégo-Garcia in landroi idéal pou vérouye loséan indien
Mé l’amérik in pé trakassé pars néna d’moune é bande zanglé i réponde zot va règ sa vitman-vitman pars la pa demoune pèrmante, ziss bann travayèr kontraktyèl i vien pou lo kopra mé i abite pa la. In mansonze pli gro ké zot tète pars l’avé dmoune an permanans dopi 1784 avèk la franss é dopi 1814 avèk langlétère.
Ala ké l’amérike la domande déporte bande chagossien é sé GB la fé lo sal boulo é sé konmsa bande chagossien lété déporté lil Maurice, Sésèl mé la plipar dann lil Maurice. Mé zordi ankor kan i fé film dossi Chagos i oi koman bannzil-la té okipé par son bande zabitan, in labitassyon pèrmanante pa bande travayèr okazyonèl.
Konm i di mansonze néna la pate kourte, é manti zordi sé pou fé trape aou domin. Gouvèrnman zanglé, gouvernman bète é méshan.
Justin
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture