
C’était un 30 juin
30 juin, par1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
3 zwiyé 2013, sanm
Matant Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spès salté, rouj-de-fon dovan l’éternité,
Si mi konpran azot, bien arkonstrui, sé dégréné sa ! Si moin la bien vi, oplis ki arkonstrui, oplis demoun i kit azot pou alé dan d’ot parti, sansa pou mète azot par koté. Pou koué sa ? Moin lé sir demoun dan zot parti la fine domandé : kosa l’ariv lo parti ? I diré nana in bonpé kérèl dé l’intéstine. M’a dir aou franshman sak mi pans ! Pou moin, La Rényon la shanjé é zot parti la pa nyabou suiv lo mouvman. Sé dayèr sèské in politolog i di dsi télé ou sinonsa dann radyo. Vi pans pa, mon anfan, banna na rézon ? A moins ké zot i pans lo pèp na tor é zot rézon. Konm in gran om té i di, si lo pèp na tor, bin shanj lo pèp alor ! Tok ! Pran sa pou toi !
Justin la fé pou répons :
Mon vyé matant k’i koz touzour la boush rouvèr, Sak mi èm avèk ou, sé ké moin lé pa dakor èk ou san pour san.
In légzanp ? Ou i di La Rényon la shanjé ? Dakor, èl la shanjé é nout parti é bann moun i travay la min dan la min sanm li lé in bonpé pou kékshoz dan lo bon shanjman. Lakèl ? La kiltir, la konstriksyon, lédikasyon, léspor tradisyonèl, lidantité é la modèrnizasyon. La dignité d’moun, léfasaz lo rasism. Ou i koné, tousala lé inportan pou nout parti.
Dézyèm zafèr, sanm pou ou, ni rann pa nou kont lo pèp la shanjé ? Biensir ni rann anou kont. Mé na dé shoz ni vé pa. Lakèl ? Boush lo zyé d’moun par rapor la vérité, di azot tou va tré bien, alé oir lé shoz soi lé frazil dan lo rézilta, soi lé riskab kapoté. Mi pans nou la zamé vouli dir d’moun in pansman dsi in janm do boi, sa sé in bon n’afèr. Vi voi ou mèm léfé sa i pé fèr ! In légzanp ? Dir bann Rényoné, bann kontra l’avnir va règ problèm la zénès, alé oir lé pa vré. Sa ni di ar pa ! In ot légzanp ? Dir demoun, si i shanj pa lé shoz, konm la gouvèrnans… an profondèr… èk in vré pouvoir rényoné, domin va raz gratuit. Ni pé pa di sa, pars lé pa vré... Pétète ou i pans nout program lé pa bon é demoun i vé pa d’sa ? Mé matant, ou i vé, ou i vé pa, la vérité i fini par montr son figuir, alé oir lo mansonj la pate lé kourt… pa zordi, pa domin, li fé trap ali.
Pou finir, mon vyé matant, i shanj pa lo pèp, mé i pé é i fo trouv la limyèr dan li. La limyèr lé la, i fo solman bien rode ali. Rodé pou trouvé, pa rodé pou fé sanblan. Tok ! Pran sa pou ou !
Justin
1993- La disparition de Lucet Langenier. Elle a été brutale, prématurée et a frappé douloureusement non seulement sa famille mais aussi ses (…)
10 000 citoyennes et citoyens – paysans, scientifiques, médecins et victimes – se sont mobilisés dans plus de 60 villes en France pour alerter sur (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)
Médam zé Méssyé, la sossyété zot i ansouvien lo tan l’avé lo pou. Sa té in problèm pou zabitan noute péi pars pou-la sa i grate la tète, é i rann (…)
Les députés ont inscrit dans la loi un premier objectif d’atteindre « 87,5% » du Smic dès le 1er janvier 2026, tout en assurant de « prioriser le (…)
« Nous préparons actuellement une grande conférence sociale rassemblant responsables politiques, économistes et partenaires sociaux, pour tracer (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)