Le sens des responsabilités
10 juin, parNote de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
23 mars 2023, sanm

Médame zé méssyé, la sossyété, mi panss zot i koné Aimé Césaire et zot i koné galman in gran liv fonnkèr li la ékri sa nou lété l’ané 1939 par-la. Liv-la ziska zordi li lé ékri dann la lang franssé é an pliské sa in franssé drolman bien travayé avèk konm i di, in nivo d’lang an-o mèm. Donk pou lir ali an kréol i fo tradui ali é konm i di lé pa si tèlman fassil ké sa kan wi ékoute in léktir dsu youtube wi rande aou bien konte.
Antanssyon, sa i fé in bon boute tan bande kréol i tradui an kréol bande liv ékri an franssé osinonsa dann d’ote lang. Par l’fète zot i koné néna bonpé lang kréol dsu la tèr é lé pa itil ékri, mé mi ékri kant mèm, shak pèp néna son lang kréol, é shak lang kréol lé pa parèye ké lé zot. In sèl poin komin, shak pèp kréol la fabrik son prop lang : morissien la fé kréol morissien, rényoné la fé kréol rényoné, martiniké la é kréol martiniké, guadloupéin la fé kréol guadloupéin… Mi sava pa di toute mé mi panss mwin la fé konprande amwin konm k’i fo.
Ziska zordi bande tradiktèr, la plipar d’tan ékrivèr galman, la travaye shakinn pour soi, suivan la domande é kan lokazyon la prézanté. Dé foi té bande déssiné, défoi bande fonnkèr, défoi zistoir, défoi roman défoi nouvèl, défoi bande zékrivin kréol la tradui an kréol sak zot l’avé ékri dann la lang franssé.
Sak i ariv zordi lé intéréssan pars pou mwin sé promyé foi k’i organiz la tradikssyon lo liv Aimé Césaire dann plizyèr kréol. Lo prinssip lo konkour lé sinp : sak i konkour i tradui dë-troi paragraf é aprésa in juri i done lo pri - aprésa solman zot va tradui lo liv an antyé é zot nora sète, uite moi pou fé lo travaye. An parmi sak lété shoizi-figuir azot banna lété 22 kant mèm néna rényoné, martiniké, haïssien, guadloupéin épi d’ote ankor.
Donk i tarde pa tro pou nou lir « Rotour dann péi d’néssans » dann noute kréol anou, shakinn dan la syène, dann plizyèr kréol si nou lé kapab, épi byinsir dann franssé pou sak i yème lir fonnkèr an franssé. In sakré nouvoté, konm zot i pé rande azot konte par zot mèm.
In romark : néna troi rényoné banna la pré-sélékssyoné Lolita Manga épi Bernard Grondin, épi Emmanuelle Guezzelo.
Noute zoinal Témoignages i félissite toute gagnan épi i souète azot bon travaye an éspèran lir azot san tro tardé.
Justin
Note de la Rédaction au sujet d’une tribune intitulée « Nommer le privilège zorey pour construire l’égalité à La Réunion »
APE entre l’UE et tous les pays voisins incluant les services
Mézam étan marmaye mi rapèl l’avé plin liv la kaz é an parmi l’avé inn dsi bann zoizo, gayar vèye pa koman é dann liv-la ilistré in zoli fasson (…)
In kozman pou la rout
Face à l’onde de choc qui traverse le système judiciaire français et secoue la conscience nationale dans ce pays, l’heure n’est plus aux postures (…)
180 litres d’eau potable par jour par personne : droit dans le mur
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture