In dignité, é in l’onèr indésan, mèm insolan

27 out 2012, sanm Justin

Na dé-troi zour, moin la antann dann télé bann shèf la Frans épi l’Almagn apré parl dsi la késtyon grèk. Inn konm l’ot la mèt zot kostar donèr d’léson, épi zot la di zot i profèr la Grès lé dan la zone éro, mé zot la di galman la Grès i doi réspèk son promès. Fransh vérité, na in n’afèr la rann amoin malèz dan zot kozman. Pou kosa ? Pars prézidan grèk l’avé solman domann in pti pé plis lo tan pou réspèk son kontra, épi pou pèrmèt bann Grèk réspir in pé. Li la domann dé z’an. Dé z’an ? Sa i kas pa lé kat pat in kanar, fansh vérité, é la manyèr la réponn té in pé jénan pou moin.
La Grès, sé in pti péi, mé la pa n’inport ékèl. Si mi tronp pa, èl mèm in bèrso prinsipal la sivilizasyon oksidantal. La-ba mèm bann gran filozof lé éné, bann gran matématisien la travay, bann gran z’istorien la fé l’istoir modèrn. La-ba mèm la fé in l’éspèryans la démokrasi. La Grès, in péi avèk in kiltir épi in sivilizasyon ékstra. L’èr-la, éskiz mon pardon, mé mi aprésyé pa ditou ké la koz konmsa dsi èl, dovan èl, sansa dan son do. Lo mond oksidantal i doi aèl tro pou ral aèl konmsa dann kanivo. Pli pir, ékraz bann fèb, sa la pa in onèr pou bann for. Ekraz bann pov la pa in onèr pou bann rish.
Lé vré, la Grès i doi l’arzan bann bank épi bann gouvèrnman, mé pou kosa èl i doi l’arzan ? Pars bann gran péi, konm la Frans épi l’Almagn, épi d’ot ankor lété pa tro rogardan dsi son finans pou vann ali lé z’arm li té i domann, bann produi zot l’indistri li té i domann, san fé antansyon son solvabilité. Pars la lès aèl rant dan la zone éro, é son l’ékonomi lété pa ditou paré pou sa : kadast, la poin dann péi-la ! Z’inpo, la plipar d’moun té i pèy pa ! La plipar bann zil té i viv san domann é san done arien gouvèrnman. Mi arèt la list tèr-la, mé èl lé long ankor, kroiyé-moi ! Alor, si zot i vé, anroul azot dann pagn zot dignité, mé zot dignité, zot l’onèr, dann in ka konmsa, lé indésan, lé insolan.

 Justin 


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus