In filozofi politik pou lo pèpe trape son majorité

28 avril 2021, sanm Justin

Matante Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spèss salté, rouj-de-fon dovan l’étèrnité mi yèmré konète si zot bann rouj-de-fon zot i panss demoun la tyé kouyon pou pran son plass. Pou kossa mi di sa ? Pars fitintan téi parl lotonomi tou kour-sansa lotonomi global… Mé si ni rogarde bien lotonomi global, si mi tronp pa sa i réini toute band lotonomi, é si i sèye fé pass l’afère bout par boute sé pou ariv trape in lotonomi global, é sinploman in léskrokri intéléktyèl.. Pars lo bite la pa shanjé, arienk la métode lé diféranTok ! Pran sa pou toué.

Justin la fé pou réponss :
Mon vyé matante k’i koz toultan la boush rouvèr, out kozman i étone pa mwin pars si mi konpran aou bien ou lé kontr lémansipasyon lo pèp rényoné sinploman é pou anpèsh in n’afèr konmsa wi domand anou d’rononss toute in band poin k’i fé lakor rante band rényoné.

Kèl poin ? Nou la fine anparl lotonomi alimantèr, lotonomi énèrzétik, ni pé anparl lo droi partisipe la zéstyon nout léspass aèrien, lo droi di nout mo dann lo lorganizasyon la santé, lékol rényonèz, lo droi pou lo dévlopman noute lang épi noute kiltir kréol rényonèz, lo droi in vré dévlopman é bien antandi néna lo bande modifikasyon noute lorganizasyon administrativ k’i va ansanm.

Boudikonte ma tantesimi konpran bien sak wi kontèste sé noute filozofi politik é la fiozofi-la, i vé ké nout pèp rényoné i détèrmine par li mèm la manyèr avanssé pou trap son matirité san kass linité nasyonal é san kass noute sitoiyènté, ni noute apartenanss avèk La Répiblik fransèz. Tok ! Pran sa pou ou.

Padport

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus