
Mal-do-mèr dann sarèt
28 juin, parLo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
6 novanm 2020, sanm
Zot i koné dopi mardi passé, néna in gran zéléksyon Zétazini, in péi lési tèlman gran épi néna si tèmann moun déssèrtin i apèl ali, in péi kontinan, promyé péi dsi la tèr d’apré sak in péi di - pétète san tardé sar la Chine-mé pou l’instan sé li… Sèryèzman, zot téi pans pa moin té sava donn azot rézilta zéléksyon la éspass laba. Non biensir ! I sifi pou sa d(agard la télé épi pran pasyans. Mé dizon mi profite lo lokazion pou anparl in pé son kapital ékonomik New York. Parla nèf milyonn moun pou la vil èl mèm, mé vinnsis milyon si i kont lo gran Newyork.
Pou kosa mi vé anparl vil la ? Sinploman, pars laba i koz a popré 170 lang é néna vinn-sink pour san la popilasyon na poin la lang zanglé (i di amérikène) konm lang matèrnèl. Si tèlman la vil la déside parla an 2008-2009 trouv in tik-tak pou son l’administrasion dsi lo poinnvizé d’la lang. Konmsa la désid, anplis l’anglé, mète anlèr sis lang ofisyèl épi in tikètak pou rosovoir konm k’i fo lo moun va fé démarsh dann bann sèrvis ofisyèl.
Kèl lang banna la shoizi ? Dabor néna l’anglé, épi koréin, épi ankor chinoi, arzout èk sa léspagnol, litalien, russ, épi o sizyèm sé la lang kréol banna i apèl french kréol. Biensir la pa kréol rényoné, ni martiniké, ni gwadloupéin, épi d’ot mé kréol in péi kréolofone i apèl Haïti. Néna i bonpé haïsien dann vil la. Astèr, mi koné pa pou vréman dann kèl ka é pou fé kosa i ansèrv kréol, mé sré intérésan konète si par ébzanp i ansèrv lang - la dann lékol, dsi bann papyé létasivil dan l’inivèrsité la roshèrch épi d’ot séktèr la vi sosyal, la vi ékonomik, la rolijyon épi d’ot séktèr. Moin néna mon l’idé, mé si zot i sava dsi l’internet zot sar informé konm moin.
Antouléka mi trouv banna lé avansé dsi poinnvizé linguistik é kan wi kalkil konm lété difisil isi fé avans in pé nout lang kréol rényonèz é nou lé blijé romak, konm i di, pèrsone lé profète dann son péi, mé obli pa kréol lé koni é rokoni dann in gran péi konm lé zétazini.
Lo zour la pokor kléré, Zan-Lik, Mariz é sirtou Tikok la fine lévé, mèt azot paré. Madanm Biganbé i tir zot manzé-sofé, i donn azot, zot i manz. (…)
Le calendrier scolaire élaboré par le Rectorat pour les 3 prochaines années est désormais connu et fait débat. Pour cause, à l’exception de (…)
Sur proposition de Gérard COTELLON, directeur général de l’ARS La Réunion, Patrice LATRON, préfet de La Réunion, a décidé le retour au niveau 2 du (…)
Le Conseil départemental a décerné, le vendredi 27 juin, les prix « Thérèse Baillif » et « Célimène » lors d’une cérémonie organisée dans (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mé dam zé méssyé, la sossyété,dsi la késtyonn fors néna la fors natirèl, sak wi gingn an néssan épi an grandissan korèktoman. Mwin lé sirésèrtin (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Le Président des Etats-Unis, Donald Trump a ordonné le bombardement de trois sites nucléaires en Iran, dans la nuit du 21 juin 2025. Dans une (…)
Les élus de Guadeloupe ont adopté des résolutions « sur la fusion des deux collectivités, sur les compétences et l’autonomie fiscale », le 17 juin (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
Normalien et énarque, chercheur en philosophie politique, Bruno Guigue est professeur invité à l’Université normale de la Chine du Sud (Canton) et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)