
In objéktif pou trapé : In dévlopman korèk …sansa sé in bilan négatif !
26 juin, parMézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
12 avril 2021, sanm
Kossa i lé lansègman « immèrsif » ? Immèrsif-la sa i vien d’lo mo immèrsion - i vé dir wi bingn dodan. Koméla ni pé di lékol néna in lansègnman immèrsif dann la lang fransèz : bann marmaye lékol épi bann amontrèr i bingn dann sète afèr i apèl la lang fransé.. Dizon dann lansègnman la lang fransèz i okipe 90 % é mèm pluss dann l’ansègnman. L’amontraz kréol i roprézante trépé.
Poitan l’amontraz kréol noré pi okip in plass pli inportan dann band klass biling si lété pli zénéralizé, dann l’amontraz la kiltir rényonèz si lété pratiké toulbon. Mé oila tousala i rèss ankor in bonpé dann band tèks de loi é pa vréman dann lo mond lékol : kisoi l’ansègnman, mèm lédikasyon, kissoi l’amontraz.
Astèr, zot i koné lo band loi la fine shanj in bonpé mé la loi-konm èl i lé-lé pa touzour apliké é lé normal dann in péi ankor dann brankar lo kolonyal sansa son pti frèr lo néokolonyal…dopi dé zané i koz de sa, mé si ni konsidèr la mète pliss sinkantan pou aplik la loi 1946- zot i konpran bien la pa d’in kou d’kuiyèr a po i aplik bann nouvèl loi.
Lo 9 moi d’avril la vote in loi dsi lansègnman band lang minoritèr épi réjyonal. In loi inportan pou pèrmète konsèrv so band lang-la, pou dévlop azot, pou anpèsh azot mor sinploman pou déssèrtènn - in pé lé kaziman ménasé disparète konm zot i koné ! Ni pé anparl pli a fon, mé pou zordi ni sava pa pli loin k’in kékshoaz inportan : in nouvo loi i apèl la loi Molac (lo nom in député breton l’amene l’afèr) i pé pèrmète in l’imèrsyon lo mond lékol dann la lang réjyonal, sansa minoritèr.
Sa i vé dir i doi done in pli gran plass la lang réjyonal dann l’amontraz dann lékol : lo mond lékol va gingn bingn dodan a partir. Sa lé vré pou lo kréol rényoné konm pou la kantité lang égziss dann La franss… alor, l’afèr lé fète ! Nou la gagné ! Nou la mète kréol anlèr dann l’amontraz ! Mi pans pa pars lé pa difisil mète in loi an somèye-sirtou avèk in band tète dozèf néna dann gouvèrnman épi dann ladministrasyon - si na poin demoun pou anpèshé. Alor, néna a fèr, néna in shantyé i rouvèr, lès spa li marsh an déor d’lo pèp rényoné pars sansa li va fini an katédral kassé.
Mézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Le troisième Plan national d’adaptation au changement climatique « n’a toujours pas de cadre contraignant et ne prend toujours pas en compte les (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Dann in famiye néna touzour inn pou fèr lo gran. Li yèm okipe d’ shoz lé pa d’son az. Sé pou sa i di, li fé l’onm d’afèr. Mi rapèl in zour mwin (…)
La CGT exige un référendum pour "sortir par le haut" et "rassembler le pays" après l’échec du "conclave" pour "que les Françaises et les Français (…)
Le Syndicat des énergies renouvelables a appelé les députés à rejeter la proposition de loi sur la programmation énergétique.
Le conclave des retraites initié par le premier ministre, François Bayrou, pour éviter la censure de son gouvernement, devait s’achever le 17 juin (…)
Au séminaire du 17 mai 2025, consacré au centenaire de la naissance de Paul Vergès, le PCR avait organisé 3 débats : ne soyons pas esclave de (…)
Face à l’urgence climatique et sociale, seize associations citoyennes et environnementales de La Réunion unissent leurs voix pour interpeller les (…)
Près de 12 millions de réfugiés ont trouvé protection dans les 46 États membres du Conseil de l’Europe.
Dans le cadre d’un partenariat avec l’Union européenne, le Département organise, le samedi 21 juin au Village Corail (L’Ermitage-les-Bains), un (…)