In lérèr ? In fote ? Sansa in krime ?

4 mé 2009, sanm Justin

Kossa in shoz ?
In péi, bann promyé zabitan, bann demoun téi sort Lafrik, l’ariv par-la sizyèm syèk... Li la konète in rolizyon Lafrik épi dépi douzyèm syèk Lislam. Bann Zanzibar, bann Malgash épi bann Fransé la karsèr ali shakenn son tour. La-ba, konm issi, la fé zésklav èk demoun ziska lané 1846, épi langazé. Son lang i sort Lafrik vik sé in lang bantou, mèm si in bon pé vokabilèr bann Zarab la may anndan, épi vokabilèr malgash galman.
Zot i done z’ot lang mimite pou manzé ?

Bin, m’a dir azot : péi-la i apèl Mayotte épi lang-la i apèl lo shimaoré.
Mi souvyin, lo soir référandome, lavé in lémissyon piblik ; é bann moun, la plipar, bann politik, la koz zot lang dépi an débitan ziska la finissyon pars, moin lé sir demoun la-ba i konpran sirtou lang-la épi pars dann lang-la i gingn diskit tout kalité z’afèr...
Ala pa k’dann télé, samdi soir, mi antann épi mi oi, la Frans i fé in gro léfor, in mète gro moiyin, a s’ki paré, pou fé aprann bann moun la-ba koz fransé, lir fransé épi ékri dan la lang kolonyal. A bon ?

Ala k’mi konpran, mèm si i di pa, k’i tyinbo pa kont la lang shimaoré pou linstriksyon bann marmay konm pou bann zadilt.
Inn ! Moin lé sir lo zafèr va foiré, donkalor sé in lérèr.
Dé ! Sa in fote, vi k’i ansèv linstriksyon pou anklav léspri d’moun plito k’rouvèr !
Troi ! Mi pans, in pé i mank ar pa pou di : sa in krime, in sort jénosid kiltirèl !

 Justin 


Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus