À Saint-Denis, la solidarité face à une misère qui s’aggrave 80 ans après la fin du statut colonial
3 août, parDistribution de repas et de vêtements à des pauvres de Saint-Denis
10 mé 2013, sanm

Matant Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spès salté, rouj de fon dovan l’éternité,
Kan zot i trouv pi kosa i fo ékri, sé l’èr k’zot i krétik l’Almagn, in péi tout bann péi l’Erop i vé ansèrv konm modèl. Li lé vanté pou son z’ésportasion. Li lé vanté pou son éstabilité dan son finans piblik. Pou son pti kantité shomèr, parl pi ! Moin lé sir, si la Frans lété dann in ka konm sa, mésié Hollande nora bat son poin dsi l’éstoma é tout bann moun la gosh nora fé lo fièr, nora fé lo for... In l’égzanp mi sort antann dann télé, mèm bann l’abatoir koshon l’Almagn i pé ansèrv konm modèl. I parétré, d’apré sak moin la antann, in bann péi i anvoy zot koshon dan l’abatoir l’Almagn pars la-ba i rovien pa shèr pou tié koshon, dékoup lo karkas, ramas lo san épi lo réstan. Alor, plito ké gaskone bann z’Alman, lé pli préférab alé aprann bien pik koshon. Tok ! Pran sa pou toi !
Justin la fé pou répons :
Mon vié matant k’i koz touzour la boush rouvèr,
Mi trouv bien sak ou i ékri amoin. Lé vré, bann z’Alman lé bon dan zot l’indistri, dan zot l’organizasion, é dann in bonpé z’afèr. Lé vré, zot rézilta dan l’ékonomi lé valab. Tousa lé vré, mé si i grat in pé lo dési, kosa i trouv an dosou ? Moin la fine di, la-ba, soi bann fam i travay, soi zot i fé z’anfan pars la poin la gard pti z’anfan konm k’i fo, l’arzan z’anfan lé in pé mèg, é si ou i vé gingn RSA, pardon matant, mé tout bann polis i pist aou, i avèy out kont la bank, i suiv out manièr viv. Dizon ou in moun dèrnié kalité. Ou in délinkan an puisans !
Ou i parl l’abatoir koshon dann nor l’Almagn, moin osi moin la antann parl de sa. Moin la vi dann télé in kantité travayèr apré okip so travay-la. Sa i tourn sis zour par somèn dizèr par zour. Bann travayèr i gingn in pti pé moins mil éro par èr d’tan pou in salèr troi éro é d’mi par èr d’tan, é pou i diré in travay soisant èr par somèn. Mi rakont pa ou la fatig banna lé d’dan, l’anbians l’abatoir koshon épi lo réstan.
Ala lo modèl ! Sé sa zot i vé ? Mi pans pa bann Rénioné i vé in n’afèr konm sa. Tok ! Pran sa pou ou !
NB : Lé vré, in bann droit i domann siprime l’ésmik. Si i fé sa, bann salèr va dégréné é la sosiété va artourn an arièr.
Justin
Distribution de repas et de vêtements à des pauvres de Saint-Denis
In kozman pou la rout
Les taux d’intérêt français dépassent 4 % : moins d’argent de la France pour La Réunion
Parc éolien Ummbila Emoyeni en Afrique du Sud
Produire de l’électricité grâce à la rencontre de l’eau douce et de l’eau de mer
Appel des Amis des marins
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)
Alliance entre Paris et Tereos pour exploiter au maximum les planteurs en recourant à l’argent public pour acheter la paix sociale ?
Impact de conflits lointains dans un pays insulaire dépendant de lointaines importations
Derrière les fuites dans les réseaux, des choix politiques
Combattre les causes du chômage de masse