À Saint-Denis, la solidarité face à une misère qui s’aggrave 80 ans après la fin du statut colonial
3 août, parDistribution de repas et de vêtements à des pauvres de Saint-Denis
10 zwiyé 2019, sanm

Mé zami ; zordi moin néna l’anvi parl léspor. Antansyon, mi sava pa lans lo poi-lé tro tar ! Mi sa pa zoué koudpyé dann balon pars lé pi l’èr. Mi sava pa fé non pli lo roganizatèr d’konpétisyon pars léspor néna son prop sosyété, son prop lorganizasyon é zot la pa bézoin baz dsi moin. Sèl z’afèr mi yèm pa, mi pé dir azot, sé l’inzistis dann léspor. Sanm pou moin, dann léspor-ninport ékèl !-bann konpétitèr i doizète plasé dsi in pyé l’égalité é sa sé in n’afèr, mi aprésyé bonpé.
An pliské sa, néna in n’afèr i tourn an boukl dann mon tète dopi ké mi oi la fason bann zé dé zil lé in pé kontrofé. Zot i rapèl kosa la éspasé kan zé dé zil la fé La Rényon néna katran par-la é dopi tan-la, konm d’ot, moin l’apré fé travaye mon tète pou oir si néna in moiyin pa fé pète dézord dann zé lil Moris. Lo mèm koz i produi souvan lo mèm zéfé, si tèlman-pou moin-lo bann kon disyon lé ankor réini so foi isi pou dézord pété. Mi éspèr moin na tor, mé mi krin moin néna rézon.
Nou va oir la suit kosa sa i sava doné ! Alon kant mèm pèz ti-doi pou k’lé shoz i pass lo myé posib.
Astèr moin néna in n’afèr pou di, moin lé pa sir sa va fé plézir toulmoun mé mi di kant mèm. Mé zami, dizon bann sportif La Rényion i roganiz in gran lékip avèk bann bon kon pétitèr é tou : sa lé valab ! Mé la pa pou sa sar in lékip de frans donk mi oi pa pou kosa zot i sava port drapo fransé. Mi souètré mèm zot i port drapo La Rén yon avèk pétète in pti lankadré blé-blan-rouz.
Astèr pou limn nasyonal, moin lé pa sir i doi zoué limn nasyonal fransé. Akoz pa in l’imn lo zé ? Akoz i zoué pa sa kan i romète médaye ? Mi pans pa sré pli bète k’in shanté La Marséyèz… Mé akoz pa si zot i yèm pa l’iniformité in l’imn pou shak péi : inn pou Moris, son l’imn nasyonal, inn pou Madagascar, inn pou Sésèl, inn pou La répiblik komor, inn pou maldiv. Pou nou alor ? In limn réjyonal pou nou ète in pé kontan kan ni antann sa, pou nou gonf in pé nout léstoma.
Ankor dé pti mo, pou dir azot l’éspor sa i doizète pasifik é si lo bann limn i kass, i briz, i fé koul lo san i vo myé di d’ot parol pli pasifik, pl réspéktyé pou bann pèp, é si posib in bon mizik konm néna tazantan, in bon shanté an group. La pa in késtyonn nasyonalité-la nasyonalité la, sa i pé trouv ayèr sa. : fransh vérité ! Mi pans zordi zorèye inn-dé va siflé !
Distribution de repas et de vêtements à des pauvres de Saint-Denis
In kozman pou la rout
Les taux d’intérêt français dépassent 4 % : moins d’argent de la France pour La Réunion
Parc éolien Ummbila Emoyeni en Afrique du Sud
Produire de l’électricité grâce à la rencontre de l’eau douce et de l’eau de mer
Appel des Amis des marins
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)
Alliance entre Paris et Tereos pour exploiter au maximum les planteurs en recourant à l’argent public pour acheter la paix sociale ?
Impact de conflits lointains dans un pays insulaire dépendant de lointaines importations
Derrière les fuites dans les réseaux, des choix politiques
Combattre les causes du chômage de masse