
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
4 mé 2021, sanm
Mézami mi sorte lir dann Témoignages, in l’avion la sorte Paris avèk 284 passazé-san konté lo lékipaz. Toute tèst négatif pou lo kovid troi zour avan pran l’aviyon. Diréksyon Ivato dann madégaskar. Kan l’arivé i rotèst é sirpriz 34 persone lé pozitif pou lo kovid . Donk si mi kalkile bien sa i fé 12 % an parmi band voiyazère.
Tèst lété falsifyé ? I diré lé pa possib. An troi zour d’moun la trape lo bébète ? Lé possib mé lé dir a kroir ! Pétète band Madégaskar la fé in pate koshon ? Demoun la voiyage par Air-France é pèrsone i di pa lo tèst an arivan lété pa fyab. Alon lèss bann éspésyalist soubate inn avèk l’ote : avèk zot tèze, zot kontro-tèz, é toute lo tranbléman. Mé néna i n késtyon sèryé lé pozé. Di pa mwin lo virus sé in trukère ! si sé sa mi komanss rogrète mon dé pti kou d’vaksin.
Astèr ni pé di dann toute so lorganizasyon pou demoun voiyazé, mèm pou d’moun lé atèr, néna konm kékshoz i san lo doute é i fé doute anou par raporte zot métode, épi zote rézilta. . . An touléka si mwin lété résponsab in n’afèr konmsa mwin noré rode lo boute pars sa sé in n’afèr é pa possib kroire dann son riguèr syantifik. Bon, ébin alon atand lo lankète é nou va oir si band kolonbo d’Franss épi dé Madégaskar la trou in solisyon.
Pars la anbark Roissy Charles de Gaulle, band sèrviss sanitère franssé la mélé, la pran l’aviyon air-francé, la poz Madégskar é l band sèrviss sanitère malgash la mète zot né dan l’afèr pou in rézilta ké ni koné. Ni pé arète tèrla an atandan myé.
Mé si toute lo tik-tak lé bon la marj lérèr lé égal 12 %. Alor si i raporte sa toute lo tourné-viré band passézé dopi La franns ziska L Rényon é vèrsi vèrsa. Zanvyé févriyé san mil pèrsone la voiyazé. 12% sa i fé 12000 pèrsone-la marj d’érèr, mé in bèl marj. Sa i voudré dir 12000 pèrsone la trap virus dan La Franss la amène issi, épi la trape issi pou alé amenn laba...
Mwin lé pa sir sak mi di, mwin lé pa sir mon kalkil mwin la sinploman fé kalkil-la pou kass somèy e in pé é pétète po invite azot bril zot papyé –sansa vide zot disk dir-avan k’in pé i mète lo né dodan. Pou moinss ké sa, Vatèl in sélèbe kuizinyé la koupe lo fil son vi.
NB François Vatel, lété mète d’otèl shé Nicolas Fouquet , sirintandan dé finans s lo roi Louis XIV, é anpliskésa in gran lorganizatèr la fète,vèye pa koman. L’ané1671 li la suisidé pars poisson la pa ariv a l’èr. Zot i pé lir la lete madame de Sévigné dsi linternet si zot i vé.
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)