
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
Ekonomik, sossyal,kiltirèl épi patrimonyal.
25 octobre 2022, par
Mézami, i fo mi roparl ankor in kou jèrniome avèk zot zordi .Pou kossa ?Pars d’apré sak mi panss sé in in n’afèr a pa obliyé.
Mi rapèl kant mèm inn-dé shif : l’avé dann tan 3000 éktar planté avèk jèrniome épi pliss sink mil famiye téi viv avèk sa san kriye siouplé dsu péron gouvèrnman franssé. Sa lété lo dézyèm kiltir apré kann issi dann noute péi. Biensir té in kiltir tradissyonèl pa modèrnizé. Biensir bonpé plantèr téi tyé l’kor pou produi l’éssanss.
40000 boutir pou piké é pou fé poussé dsi in léktar in foi tou lé katran, san konté landroi téi fo renouvèl déssèrtin moi, déssèrtènn zané. In lalanbik tradissyonèl plassé dann karo an kaboss é ba-fon épi dolo pou alé rode dann fèrblan dan la ravine dann fon laba. Do boi pou alé rodé pars shak kuite té i falé doboi, épi dolo, mé plantèr téi oi son rézilta :
Diss-onze rékolt shak ané, dizon inn par moi, avèk dé santène kilo fèye pou trété pou gingn in pti pé l’éssans : 75 santilite pou 400 kilo jèrniome a distilé. Mé in produi l’avé son valèr par la kalité umène bande plantèr, par la kalité noute tèr rényonèz té kapab done ali. Lo méyèr léssanss di mond !! avèk in pri an oss-bèss lé vré mé koman koman téi nouri son prodiktèr.
Mi rapèl azot ossi fitintan l’érop la désside pa rozistr nout jèrniome konm plantassion indistriyèl é d’apré sak mi antan dir gouvèrnman la franss la pa bataye pou vréman pou jèrniome. Lé vré La Rényon té lo pli gro prodiktèr dann lo monde mé sa téi konte arien pou bande minist téi vien dir anou , la boush anfariné « je vous aime » osinonsa « kréol in jour, kréol toujour ». Mé nou téi domande pa zot l’amour, nou domande azot sinploman défande noute prodikssyon épi sirtou son l’avnir dann toute kalité transformassyon.
A ! Pou défande la défande ! La fé in kopérativ é pa sito fé la prodikssyon la komanss dégréné. La défande plante jèrniome an dessou d’la ligne 800, zistoman landroi l’avé lo méyèr randman. Bande plantèr la lité mé boudikonte la sèdé pars l’avé tro bande forss kontrèr.
Mézami, si gouvèrnman l’avé vouli, jèrniome noré pu ète sové. Sa mwin lé sirésèrtin é bande plantèr ossi. Ala pou kossa zordi ankor m panss sa in gran krime ékonomik, sossyal, kiltirèl, patrimonyal gouvèrnman la komète issi La Rényon.
A bon ékoutèr, salu.
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)