Kann : lor vèr La rényon sansa do sik amèr ?

28 séptanm 2018, sanm Justin

Somenn isi néna in bonpé z’artik dann nout zournal Témoignages avèk in bonpé nouvèl intérésan, avèk in kantité bon promèss pou L’avnir. Solman oila, kann sé in prodiksyon oplis I sava, oplis li lé kritiké – li lé bon pou lé zot, li lé move pou nou..
Kisa l’otèr ?

Si ni vé réponn in késtyon konmsa, i fo ni romont dann tan. Moin néna in bonpé souvnir sak la spassé pou kann. Mi rapèl l’ané 1961, kan bann plantèr Sin-Lui la bar shomin pars apré in rékolt pli for ké zamé, zot téi rotrouv azot o flan, a devoir larzan bann z’izinyé.
Poitan dann tan-la la koup té konm in fète. Désèrtin plantèr téi mète in bouké flèr dsi la tète z’ot bèf kan dèrnyé voyaz kann téi ariv pou amenn z’ot prodiksyon balans. An parmi bann plantèr désèrtin, l’avé zot pti renault 2t5. Dé tone sink ? Lété pa rar lo sharjman téi trap kat tone kann é bann plantèr lété an mèm tan transportèr pou z’ot zami, z’ot dalon, z’ot kamarad.

Aprésa ané pou ané, shak koup kann téi komans par in bataye : bataye dsi lo pri, bataye dsi l’ékar téknik, bataye dsi bann produi dérivé, bataye pou lo sink fran téi tir dsi larzan plantèr pou angrès in sindika Fédékane avèk Ferrand-Virapoukllé. Bataye kan té i fèrm in l’izine.
Fèrmtir l’izine, sa in n’afèr nou la konète ? Fèrmtir ravine glisant, fèrmtir La Mare, fèrmtir rivyèr di ma, fèrmtir ravine krèz, fèrmtir katyé fransé, fèrmtir Vu bel , fèrmtir Gran-Boi épi d’ot épi d’ot épi d’ot ankor Savannah-ziska in shanson la fé la dsi !
Boi rouz talèr ? In lérézi mi di azot, koman i pé kroir va transport kann dsi la rout ziska lo gol alé rotour. In lérézi mi di azot ! Mé konbien l’érézi la fine fé isi La Rényon. Konbien kouyonad la fé ? Konbien foi la pran bann désizyon désèrtin i oi pa pli loin k’zot bout né.

Lor vèr, l’or vèr ! Sansa sik amèr, moi n lé ziska a domandé.

Padport

Signaler un contenu

Inn modékri, inn ti lavi, inn komantèr ?


Témoignages - 80e année


+ Lus