
Une nouvelle prison au Port : une hérésie !
3 juillet, parUne information récente communiquée par le ministre de la Justice Gérald Darmanin concerne la création de nouvelles prisons sur l’ensemble du (…)
28 out 2019, sanm
Na poin lontan marmaye lékol la fé son rantré é ziska zordi dan lé ba, la tanpératir lé korèk-pars dan lé o sé in n’ot zafèr konm zot i koné. Bann paran épi bann zanfan, bann mètr bann métrèss lékol, lo bann pèrsonèl i s’anplègn pa ankor, mé konbienn tan sa i sava diré ? Si lé konm tou lé zan, d’isi finn moi d’oktob-komansman moi d’novanm - va komans shofé . Si lé konm tou lézan, la tanpératir va adousi solman kan v’ariv moi d’ avril. Ankor, sète ané, moi d’avril té i fé sho, moi d’mé téi fé sho, moi d’juin té i fé ankor sho-mi parl pou bann zékol dan lé ba.
Alor i tard pa nou va antann demoun apré réklam la klimatizasyon lékol, pars pou in pé vantilatèr i ranvoye l’èr sho é l’èr sho, sa i ède pa bann marmaye épi bann amontrèr bien travayé. Si mi di azot in n’afèr : mi rapèl sète ané mèm, souvan dé foi kan moin té i sava shèrch pti marmaye lékol, moin téi oi in port rouvèr, épi konm k’i diré in madam asiz dsi in shèz dovan la port. Moin té a d’mandé kisa téi lé. Ziska ké in mové lang la di amoin sa sé la mètrèss pars èl i siport pa bien la shalèr. Romark bien, mi konpran aèl, mé mi kon pran galman bann marmaye, épi lé zot pèrsonèl, pars mi oi pa koman i pé travaye plin po avèk in fé sho konmsa.
Mète la klim dann bann klass ? Kèl klime pou komansé ? In klime solèr : akoz pa. In klimatizasyon par lo d’mèr, akoz pa. Mé la klime par sharbon épi gazoile la pa in bon n’afèr ditou.. Lé posib ankor abate la tanpératir avèk bann kouvèrtir do boi, sansa kon troplaké, sansa ankor bann pano fé avèk kann. Tousala lé posib, mé i fo in volonté politik sansa va arkomans grogné, kriyé san k’va ansèrv kékshoz.
Tout fason sa i vé pa dir i fo pa in nouvo roganizasyon l’ané éskolèr. Dopi lontan néna bonpé d’moun i réklam sa mé ziska zordi zéro kalbass. Kansa va fé in ka ? Kan va fé karant – sinkant dégré dan la klass é marmaye va tonm rède atèr é bann zamontrèr va fé fonksyone la plansh konjé maladi. I di partou, i fo mète lo zanfan dann sant lo dispozitif éskolèr : oké ! Mé kosa i atann ? Kan lapin nora korn. Sansa va ral La Rényon kosté sanm La frans konm i di dann shanté bato fou.
Na kékshoz lé pou ri dann la koloni : zot i pans pa ?
Une information récente communiquée par le ministre de la Justice Gérald Darmanin concerne la création de nouvelles prisons sur l’ensemble du (…)
Alors que Mayotte subit un enchevêtrement de crises - pauvreté structurelle, dégradation des services publics, conséquences dramatiques du cyclone (…)
La FSU Emploi Réunion tient à rappeler que la mise en œuvre des programmes de transformation de France Travail, issus de la loi Plein Emploi, ne (…)
Mézami, zot i rapèl lo mo kazou ? Mi anparl pa bann vyé roshé konm mwin mé la zénérassion d’apré. Si mi di kazou, kossa zot i oi dann zot (…)
Une délégation du "Collectif des usagers de la ligne Réunion - Comores" a été reçue le 2 juillet à la Région, à la demande de la Présidente (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)
Dan noute kiltir popilèr néna bonpé kozman pou dir sa la éspass dann tan lontan… Mi koné pa pou koué, mé mwin néna dan l’idé k’ni viv in pé an (…)
La dette française atteint 114% du PIB au premier trimestre, soit près de 48.800 euros par Français. De fait, des crédits initialement prévus « ne (…)
En 2021, 595kg de déchets par personne sont collectés à La Réunion, soit davantage que dans l’Hexagone (548 kg/pers.). La Réunion se situe au 29e (…)
La Réunion fait partie des régions françaises les plus touchées par les conséquences sanitaires, sociales et judiciaires de la consommation (…)