Projection du film « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple »
1er août, parMardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
13 mé 2020, sanm

Matant Zélida la ékrir Justin :
Mon shèr nové, mon spès salté, rouj de fon dovan l’étèrnité, moin la pans aou bien lo dis moi d’mé. Moin la di dann mon kèr, moin lé sir so monstré d’nové l’apré ankor majine in bann fab dési lésklavaz isi La Rényon sansa dann tan li lété apèl Péi Bourbon. Sirman apré mazine in ta d’zafèr plizoumoins orib dsi pèryod nout istoir-la. Olèrk oir lé shoz konm zot lété, in sort viv ansanm rant in bann moun téi apèl mètr épi in bann demoun téi nonm zésklav. Pa pliské sa, é pa moins ké sa. In tan mi apèlré : « Lésklavaz vizaz umin ». Tok ! Pran sa pou toi !
Justin la fé pou répons :
Mon vyé matant i koz toultan la boush rouvèr. Vénan dé ou, sa sé in n’afèr k’i étone pa moin ditou. Poitan lété pa sa ké té i rakont dann nout famiy kan nou lété pti é ou l’avé déza tout out konésans. D’apré sak mi rapèl, la pa étonan pou moin lo lézislatèr la kalifyé sa konm krime kont l’umanité-konm la trète bann noir mé pa moins. Moin kan in moun i di amoin sak ou l’apré di é konm ou l’apré di mi rapèl dann mon mémoir tout listoir moin la fine lir dsi 3 syèk édmi listoir nout péi é sirtou mi rapèl néna poin si tèlman lontan néna désèrtin téi vé éfas sa dann listoir La Rényon-éfas sa tèl fason i antann pi parlé.
Mi rapèl lo tan in pé téi vé transform lo vin désanm an fète létshi, lo tan « pardon madam, sa la shapé », lo tan nout bann zansète téi dans la min dsi lo rin avèk madam Desbassyns d’apré sak i paré. Mi rapèl listoir lo zésklav suisidé dann la prizon épi kondané a mor dé foi, tréné dsi bann klé doboi dopi Sint-Sizane ziska Sint-André, épi son kor dékonpozé, zété dann la pouritir déshé, déshiré épi déshikoté par in bann shien domi-sovaz.
Kèl bon tan lésklavaz ! Kèl bon tan nout zansète la pasé toulbon ! Tok ! Pran sa pou ou !
Mardi 28 juillet 2026, j’ai participé à la projection du film de Selven Naïdu « Chagos-La Haye : l’odyssée d’un peuple ». Photo : le (…)
In kozman pou la rout
Système à bout de souffle
Le Président de la Chambre de Commerce et d’Industrie de la Réunion prend acte de l’engagement de la Ministre des Outre-mer, relayé par la presse, (…)
À chaque annonce de fermeture de services publics, à chaque recul social, à chaque renoncement budgétaire, le même chiffre est brandi comme une (…)
Ce courrier fait suite à celui précédemment publié ayant comme titre : « Comment la conscience émerge-t-elle selon Antonio Damasio ? ». Je n’en (…)
Archéologie : Un campement d’invaincus découvert
Washington grand bénéficiaire d’une éventuelle dissolution de l’Union européenne
Na pwin lontan mi oi dann télé, in lanjin apré boulvèrs in kour lékol. Mi domann amwin pou kossa io fé sa, sirtou kan ou la bétone la kour-la na (…)
315 emplois supplémentaires en trois mois
Versement du reliquat de l’aide à la production de canne à sucre pour la campagne 2025-2026
Mézami so matin l’ariv amwin d’ékoute in radio épi toudinkou in sobatkoz la pété. Rant sak i di mourong sé in bon nouritir é sak i di sa lé nil (…)