
In objéktif pou trapé : In dévlopman korèk …sansa sé in bilan négatif !
26 juin, parMézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
11 mé 2020, sanm
Yèr moin la lir dsi l’internet, lo trètman Dr Raout la mète o poin, li épi son bann lzkip, lété in bon trètman pou lo covid-19. Sa la étone amoin in pé pars moin la antann dé-troi tèt zèf, dann télé apré di trètman-la lété fé la va-vite é l’avé poin la prèv li lété éfikas pou bate la maladi a tèr. Biensir, mi sava pa arkomans dovan zot lo sobataz la lang bann zom de syans la fé rant zot la dsi mé si zot la suiv in pé l’afèr, zot i konpran kosa mi vé dir.
Mé oila in réfléksyon l’ariv dann mon tèt. Mi vann azot sa konm moin l’ashté. Ala l’afèr : si lé vré lo trètman lo profésèr Raout sé in bon trètman é si lé vré li lé éfikas pou vanj kont lo korona virus, moin lé a d’mandé pou kosa dann in bonpé lopital la bord trètman-la dsi koté ? Mi koné pou kosa pars dann bann média l anparl sète afèr la san sète an d’suit.I paré té i fo éspérimant ali pandan bèlaz-é - botan. Mé oila, si zamé, lo défo d’trètman la fé mor in bonpé d’moun olèrk pran azot dann bra la mor. L’èrla, moin lé a d’mandé koman bann résponsab i apèz zot konsyans. Késtyon initil sirman, mé késtyon moin nora poz amoin si moin lété zot plas.
La frans lé loin ! Alor alon koz in n’afèr pli pré. Alon parl la tizane bann syantifik la fé Madégaskar. Néna in koté i di sa sé in médikaman mirak é néna d’ot i di konmsa san molir médikaman-la lé osi bon pou lite kont la maladi k’in pansman dsi in zanm doboi. So kou isi sé l’OMS paré-t-il k’i mont o konba pou dir la tizane-la i kass pa lo kat pate in kanar. Mèm késtyon k’an o la : si par ébzanp demoun i mète a mor an poundyak dann Mayotte sansa dann in n’ot landroi, é si l’androi i ansèrv lo médikaman – donk in pé partou dann l’afrik-la sov domoun. L’èrla moin lé a d’mandé kisa zépol lé asé larz pou ankèss in résponsabilité konmsa.
Kant mèm, mi pé dmann amoin koman la konsyans in pé i fé pou amorti in kékshoz konmsa san fé tro déga dann koko lo résponsab. Si biensir sak mi antan k’i di lé vré.
Mézami, ni sava rante dann in pèryode zélékssion ané pou ané.Nora zélékssion l’ané 2026, nora zélékssion l’ané 2027 é nora ankor l’ané 2028… Bann (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Le troisième Plan national d’adaptation au changement climatique « n’a toujours pas de cadre contraignant et ne prend toujours pas en compte les (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Dann in famiye néna touzour inn pou fèr lo gran. Li yèm okipe d’ shoz lé pa d’son az. Sé pou sa i di, li fé l’onm d’afèr. Mi rapèl in zour mwin (…)
La CGT exige un référendum pour "sortir par le haut" et "rassembler le pays" après l’échec du "conclave" pour "que les Françaises et les Français (…)
Le Syndicat des énergies renouvelables a appelé les députés à rejeter la proposition de loi sur la programmation énergétique.
Le conclave des retraites initié par le premier ministre, François Bayrou, pour éviter la censure de son gouvernement, devait s’achever le 17 juin (…)
Au séminaire du 17 mai 2025, consacré au centenaire de la naissance de Paul Vergès, le PCR avait organisé 3 débats : ne soyons pas esclave de (…)
Face à l’urgence climatique et sociale, seize associations citoyennes et environnementales de La Réunion unissent leurs voix pour interpeller les (…)
Près de 12 millions de réfugiés ont trouvé protection dans les 46 États membres du Conseil de l’Europe.
Dans le cadre d’un partenariat avec l’Union européenne, le Département organise, le samedi 21 juin au Village Corail (L’Ermitage-les-Bains), un (…)