
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
17 mé 2019, sanm
Bann moun i koné latlétism épi i yèm bann éspor-la i rapèl bien shanpyone-la : in zoli madam noir avèk toultan in gran sourir dsi son vizaz. El téi kour pou Lékip de frans mèm si èl lété né dann in péi l’afrik. L’ané 2010, èl la nyabou sirprann tout demoun épi èl la gingn in médaye d’or dann shanpyona d’érop. In médaye d’or, sa la pa arien kant ou i pans èl lété nénène marmaye dann in zardi zanfan é, bann shanpyona d’érop, èl téi kour pou La frans. Vinkèr l’ané 2010, èl la kite bann podiome l’ané 2014, konmsi èl téi pass sinploman par la.
Poitan l’avé do koi dévlop in lézann. Poitan l’avé do koi ékri in roman dsi la vi zoli madam-la. Bin alor, kosa l’arivé ? Sinploman èl la kite lo mond bann shanpyon. El la ropran son travaye konm nénène zanfan é pi èl la maryé é son mari i travaye dann la sékirité. Travayèr pov l’inn konm l’ot ! El néna troi zanfan zordi é lo pti famiy i viv dann in lozman sosyal lo bann mur lé konmsi zot l’avé gingn la lèpr. Katriyèm létaz san lasansèr. Mèm pa la plas pou bann marmaye zoué. In pé konm tout marmaye i yèm zoué. Lo sor la frans pov konm dé milyon épi dé milyon d’moun.
Mé in travayèr pov in pé éspésyal kant mèm : la pa tout i gingn shanpyona lérop dé san mètr. Normalman la fédérasyon fransèz l’atlétism i lèss pa son moun tonbé konmsa ni pou la késtyon finans ni pou l’éspor pou vréman. Poitan son dépar la pa fé tapaz. Poitan bann zournal éspor la pa in térèss son ka. Sépa kisa i pé ésplik amoin sa ? Sépa kisa i pé dir amoin koman in shanpyone konmsa, in si zoli fiy, tayé pou ète in védète. Lé randi landroi èl lé randi zordi ? Koman bann moun la ote la lèss aèl défil an zouritée konmsa.
Mi pouré dir sé pars èl lé noir é pars èl i sort dann in péti étranz mé la pa la vérité pars néna in bonpé shanpyon noir la fédérasyon la pa lèss tonbé. Alor pars lété in madam, la pa vré non pli pars in bonpé madam noir la fédé i lèss pa zot tonbé.
Zordi si i domann aèl ousa i lé son bann médaye, èl i réponn sinploman èl la mète azot dan la kav. Zordi èl néna 32 zan é tazantan èl i vé konm rotourn dann l’atlétism, pou amontr si èl la gingn in bonpé bann gran kours lété pa par azard mé pars èl l’avé la kapasité pou gingn bann kours-la. L’avnir va di anou si èl i rovien dann l’atlétism, si solman i fé ankor in kont avèk èl zordi.
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)
Mézami, mon bann dalon, mi panss zot i rapèl la mortalité, laba dann Moris, lo gran kiltirèl épi politik Dev Virashwamy ; li lé mor na pwin lontan (…)