
Hommage à la femme de Bruny PAYET
1er juillet, parLa section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
3 août 2013, par
In soir, plito in gran matin pars avèk tout bann shène télé, ou i koné pi kélèr i lé, si ou lé yèr, sansa si ou lé zordi. Arzout èk sa bann zémisyon intérésan i pas touzour in l’èr inposib. Lo pli souvan i pas granmatin pou La Rényon. Sa la pa grav, bien antandi mé agard in télé katrèr d’matin lé kant mèm in pé bizar.
Donk in soir, plito in gran matin, moin la rogard in l’émisyon dsi l’aktyalité. L’avé in bonpé z’afèr intérésan dodan, mé l’avé sirtou in lékol éspésyal laba dan la Chine, in lékol pou form bann bann fam shèf lantropriz. Ladan nana bann madam i sort loin : inn dan la bann la pran vin-katrèr d’tan lo trin pou li vnir dann lékol la. D’apré sak moin la vi, sé in bon lékol é nana bon-bon rézilta : i aprann la zéstyon, i aprann bien koz shinoi, i aprann lo métyé shèf l’antropriz... momandoné lo formatris i amèn in madam pou vizit in l’antropriz in moun la pass par lékol la avan èl. Té in lélvaz koshon déza konsékan vik i vann dé mil koshon paré pou la sarkitri dan in an. La madam apré vizité i poz in ta késtyon pou èl mèm pran konfyans dann lo boulo èl l’apré aprann.
Par égzanp èl i domann si la pèrsone la gingn larzan pou anprété fasilman, si èl la bénéfisyé bann bon konsèy avèk vétérinèr, si èl lété bien édé dann son travay par lo moun bien plasé, si bann bononm la pa konplik son travay. Momandoné, èl i poz in késtyon ; èl i di konmsa, vi k’lo sistèm féodal lé ankor in pé bien vivan dann la kanpagn, si èl la sirmont fasilman bann difikilté. Lo madam i fé pou répons : dir aou moin la pa gingn difikilté sré rakont mantèr, pars dann mon prop famiy mon bèl mèr té i konpran pa sé pa son mari i komann dann l’antropriz-la. La madam an éstaz i di, èl osi èl nora difikilté mé èl i pans èl va gingn sirmonté.
Mon bann dalon si mi rakont azot zistoir la, sé pou dir azot bann madam i pé an avoir zot shans dann la sosyété é dann lékonomi, mé sé pou dir galman lo pasé lé pa définitivman mor é lo tan ansien li lé touzour la l’androi ou i atann pa li... Mao Zédong la pran pouvoir l’ané 1949 ; zordi nou sé l’ané 2013 donk la révolisyon i dir dopi soisann dé zan é malgré so tan la, nana touzour l’aryaj ; Konm di lo kont : la vitès na son tan, é i ansèrv de riyin pa tienbo kont de sa.
Justin
La section PCR du Port apprend avec une profonde tristesse le décès de Nadia PAYET, ancienne déléguée syndicale CGTR. Militante engagée et (…)
C’est avec tristesse que nous apprenons le décès de Nadia Payet, veuve de notre camarade Bruny Payet. Témoignages adresse ses condoléances à (…)
Mézami zot i koné lo kozman k’i di konmsa : « la loi sé lékspréssyon la volonté zénéral. ».Poitan défoi ou lé a’dmandé kossa i lé oziss volonté (…)
Face à l’urgence de la situation de la maltraitance animale à La Réunion, l’association CIANA a lancé un appel aux décideurs, afin de "travailler (…)
Mézami,médam, zé méssyé , la sossyété, lé pa toulézour wi gingn in bon akèye. Défoi oui, défoi non, sirtou dann in sossyété wi koné pa bien lo (…)
Cinq mois après le lancement du plan « Anti-bandes », composante majeure du plan d’action départemental de restauration de la sécurité au (…)
Le 16 juin 2025, le Tribunal administratif de Paris a suspendu en référé l’arrêté du 26 février 2025 ordonnant le blocage de 17 sites (…)
Les cours du pétrole ont connu une nette hausse à partir de la deuxième quinzaine du mois de juin, portés par l’extrême tension au Moyen-Orient et (…)
Des manifestants, réunis le 23 juin devant les institutions européennes, ont demandé la suspension de l’accord d’association liant l’UE à Israël. (…)
L’État poursuit son engagement en faveur de la transition énergétique et de la décarbonation de l’électricité à La Réunion. À l’issue d’un appel à (…)
Dans les départements d’outre-mer, près d’une femme sur deux qui devient mère ne vit pas en couple, configuration familiale bien plus fréquente (…)
Une fois de plus, des femmes sont la cible d’une forme de violence lâche, insidieuse et profondément inquiétante : les attaques à la seringue dans (…)