Un vestige de la société esclavagiste est en train de tomber
11 juin, parCourrier des lecteurs
31 mai 2023, par

Mézami, mi sorte lir, gran matin, la Martinik la domande kréol martiniké sar in lang ofissyèl konm franssé é son lassanblé téritoryal la vote dann sanss la. Lé touzour intéressan kan wi antande dann in péi kréol kékpar, néna d’moune apré lité pou done zot lang-la lang zot la fé par l’fète-in méyèr éstati.
Pou mwin sa sé kékshoz mi apréssyé, mèm si mi koné sé pa in n’afèr k’i sava pass konm in lète a la post. Dabor pars zot i koné la Franss dsi poinn-vizé la, lé pa tro an avanss. Pou kossa ? Pars la Franss néna in répitassyon d’tiyèze de lang. Arzoute èk sa la konstitission la Franss lé klèr kan i di la lang nassyonal sé lo franssé é néna in déssizyon bande kors la pri épizapré sa lété kassé par la zistiss administrativ.
Astèr ni pé domandé si sa sé in ka k’i pouré intérèss anou issi la rényon ? Pou l’instan mi oi pa kékshoz konmsa arivé pars noute konsèye réjyoinal na moins pouvoir ké lassanblé téritoryal banna épi néna in zakor l’ofis la lang la propoz in pé toute koléktivité, pou noute kréol gingn son plass dann l’akèy e demoune la Rényon. Donk pou mwin néna dé zafèr k’i égzist é sé bande zafèr la k’i fo fèr viv.
L’avnir lé pétète pou de-troi lang ofissyèl. Ruanda laba, néna troi. In moman Madégaskar l’avé troi galman(Malagasy-Anglais-franssé). Sak mi yèmré pou la Rényon sé in léstati pou mète anlèr noute lang kréol rényonèz é lé shoz i avanss dousman mé i avanss kant mèm kan wi rotourn déyèr é wi oi la sistyassion linguistik néna trante-karantan.
Mé mwin néna in n’afèr pou dir, in romark pou fèr é romarke la sé ké sinploman la lang nou la fé i doizète défandi, dévlopé, ilistré é bande rényoné i doi amontr zot kapab pou fé sa. Si zot i fé pa kissa va fé pou zot ? Pèrsone. Alor, mézami nou néna la shanss an avoir in lang nou la fé-l’ote ni anprète- alor alon amontr nou lé kapab fé kékshoz pou èl vi k’èl la fé bokou pou nou .
A bon antandèr, salu.
NB. Toute bande konséyé martiniké la vote pou sa -arienk inn la fé l’abstanssion.
Courrier des lecteurs
Mézami , néna par-la dë somenn in sèrtin prézidan zétazini la di dann in konféranss de press li lé dakor pou ashté bannzil chagos mé sa sé in (…)
In kozman pou la rout
La Réunion dans la mondialisation sans protection
La Réunion dans la mondialisation sans protection
Ouverture hier à Sainte-Suzanne
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture