Quand le communisme chinois séduit l’Américain
13 juin, parLe monde a changé
26 octob 2018, sanm

Kosa I lé in lang kréol ? D’apré sak mi sort lir dsi l’internet bann lang kréol sé in bann derive rant dé sansa plizyèr lang. Avèk la lang lo mètr épi la lang bann zésklav sansa lo bann lang bann zésklav. Pou kosa mi di sa ? Pars isi La rényon l’avé bann mètr téi koz fransé mé l’avé osi sak té parl bann lang de Frans. Zèsklav, L’avé bann malgash, l’avé bann z’indien, l’avé bann z’afrikin é tout té I koz pa mèm lang.
Ala sak in pé I di : avann koz kréol demoun téi koz in pidgin pa tro prési, pa tro organize, donk in lang kas-kasé pou demoun fé konprann inn-a-l’ot épi lo bann pidgin la évolyé ziska donn lo bann lang zordi ni koné.
Mèrkrodi soir dann télé, moin la antann Axel Gauvin apré di in n’afèr inportan an parlann kréol. Li la di : kan ni di ni koz kréol i fo fé antansyon. Lé vré ni koz kréol, mé nout kréol rényoné-I fé parti la grann famiy bann lang kréol - mé sé nout lang kréol rényoné, la pa n’inport ékèl kréol.
Pars kréol néna konm I di in ta avèk in paké :
35 avèk l’anglé konm baz-15 avèk fransé pou baz-14 avèk portigé pou baz-7 kréol éspagnol-5 kréol néèrlandé-3 kréol italien-6 kréol zalman-1 slave—6 amérindien-21 avèk bann lang l’afrik-10 avèk pou baz in lang l’asie.
Si ni pran bann lang kréol fransé-mi di sa vite pars mi koné désèrtin lé riskab boush mon také - isi dann l’oséan indien néna pa mal : kréol rényoné, kréol séséloi, kréol morisien, kréol rodrigé, kréol shagosien. Néna ankor in bonpé lang kréol dann mèr karaïb : konm martiniké, guadloupéin, haïsyen, épi d’ot ankor. Néna in lang kréol sé in lang ofisyèl dann New-york. Néna inn lé kant mèm bien parlé dann l’amérik-La louisiane.
Si ni anparl lo bann mo-I apèl sa lo léksik, demoun téi pé prann sa dann la lang bann mètre, konm dan la lang bann zésklav tousa pou zot gingn koz lé z’inn avèk lé z’ot. Lo sintaks : té I pé prann sa dann bann lang bann zésklav konm dan la lan bann mètr, konm demoun téi pé fabrik z’ot prop sintaks. Tout fason lo léksik lé obligatoir si ou I vé kozé, lo sintaks lé obligatoir si ou I vé bien fé konprann aou épi ou mèm konprann lé z’ot.
Tousa pou dir in lang I fé avèk lo tan, lo mazinasyon, l’anprin lé z’inn é lé zot. Mi pans si in ram de moun i viv an parmi lé z’inn avèk lé z’ot, si zot i koz in bonpé lang, i pass pa vintan pou fé énète in lang. Pou kosa ? Pars in pèp l’apré éné é la lang sé lo promy mark son zéni. Li pé pa ète in pèp san son lang. Kosa zot I pans zot ?
Le monde a changé
Mézami dopi in boute tan mi parl la mizèr dann nout péi é pou kossa mi kroi pa kan v’ariv l’ané 2030 nou sar fini konbate so gran fléo i pèz dsi n (…)
In kozman pou la rout
Conclusion des négociations entre l’Union européenne et les pays voisins de La Réunion
Jusqu’à quand les territoires de l’océan Indien devront-ils se contenter d’ajustements à la marge alors que les secousses de la polycrise mondiale (…)
APE UE-Afoa : Après la clôture des négociations entre l’UE et les pays voisins
Au lieu de reproduire la France, les Réunionnais devraient s’inspirer de Madagascar
Retour sur le séminaire organisé par la Section PCR de Saint-Denis
Conséquence de la crise et de la pénurie de logements sociaux
Condoléances du Parti Communiste Réunionnais
Face aux difficultés de trésorerie à cause des retards de paiement
À la veille de la manifestation organisée par des élus devant la préfecture